![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/patriarkenes-grav-hebron-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nAbraham, Isak och Jakob<\/h2>\n\n\n\n
Abraham, som b\u00e5de judar, kristna och muslimer, ser som en viktig person i sin historia, flyttar fr\u00e5n Mesopotamien till Kanaans land och reser sitt t\u00e4lt i Hebron. H\u00e4r ligger idag Patriarkernas grav (bilden), gravplatsen f\u00f6r Abrahams familj. I enlighet med judisk historia mottar patriarkerna Abraham, Isak och Jakob l\u00f6fte om ett land, med k\u00e4rnomr\u00e5de mellan Medelhavet och Jordanfloden. Gud ger Jakob namnet Israel.<\/p>\n\n\n\n
Hungersn\u00f6d f\u00f6rorsakar utvandring till Egypten.<\/p>\n\n\n\n
Ca 1400\u20131300 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jakobs familj har blivit Israels folk, som Moses (bilden) leder ut ur Egypten. Enligt Moseb\u00f6ckerna i Bibeln mottar han de tio budorden och andra instruktioner om liv och gudstj\u00e4nst i Sinai\u00f6knen. Under ledning av efterf\u00f6ljaren Joshua intar Israels folk det utlovade landet. Samh\u00e4llet uppr\u00e4ttades med valda domare som ledare. Israel blir namnet \u00e4ven p\u00e5 landet.<\/p>\n\n\n\n Ca 1000 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israels f\u00f6rsta kung \u00e4r Saul, som efterf\u00f6ljs av David. Han er\u00f6vrar Jerusalem och g\u00f6r staden till Israels huvudstad.<\/p>\n\n\n\n 960 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Davids son kung Salomon bygger det f\u00f6rsta templet i Jerusalem.<\/p>\n\n\n\n 930 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Efter kung Salomos d\u00f6d delades riket i tv\u00e5 delar: norra riket forts\u00e4tter under namnet Israel och s\u00f6dra riket f\u00e5r namnet Juda, efter en av Jakobs s\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n 720 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israelriket er\u00f6vras av assyrierna. Inflytelserika judar deporteras till Assyrien och kungen av Assyrien bos\u00e4tter andra folk i Samarien.<\/p>\n\n\n\n 586 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Juda rike er\u00f6vras av babylonierna. Templet f\u00f6rst\u00f6rs och st\u00f6rre delen av befolkningen f\u00f6rs till Babylonien.<\/p>\n\n\n\n 537 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n De bortdrivna \u00e5terv\u00e4nder och bygger det andra templet. Begr\u00e4nsat sj\u00e4lvstyre under perserna.<\/p>\n\n\n\n 333 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Alexander den store l\u00e4gger landet under grekiskt styre.<\/p>\n\n\n\n 301 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Grekiska ptolom\u00e9er, med politiskt centrum i Egypten, tar makten efter Alexanders d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n 198 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Seleukidiska h\u00e4rskare fr\u00e5n Babylonien. Den judiska befolkningen i omr\u00e5det blir utsatta f\u00f6r \u201dhellenisering\u201d. Antiochus IV Epiphanes f\u00f6rbj\u00f6d judarnas heliga f\u00f6reskrifter, plundrar templet och viger det till Zeus.<\/p>\n\n\n\n 168 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Mackab\u00e9upproret skapar \u00e5ter en sj\u00e4lvst\u00e4ndig judisk stat i hundra \u00e5r. Tempelgudstj\u00e4nsten \u00e5terinf\u00f6rs, men inre strider mellan pro-hellenister och anti-hellenister.<\/p>\n\n\n\n 68 f. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israel er\u00f6vras av romarna.<\/p>\n\n\n\n 67\u201370 e. Kr.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det judiska kriget. Kejsar Titus f\u00f6rst\u00f6r Jerusalem, templet br\u00e4nns ner.<\/p>\n\n\n\n 134<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett uppror lett av Bar-Kochba sl\u00e5s ner av romarna. Romarna vill inte bara utpl\u00e5na judendomen, men ocks\u00e5 minnet av judisk n\u00e4rvaro. Jerusalem \u00e5teruppbyggs som en grekisk stad med namnet Aelia Capitolina, judarna f\u00f6rvisas d\u00e4rifr\u00e5n och judisk religionsut\u00f6vning f\u00f6rbjuds. Landet ges namnet Palestina, efter Israels fientliga grannar filist\u00e9erna, som kung David besegrade och br\u00f6t deras makt. Romarna f\u00f6ljdes av det bysantinska riket. Ungef\u00e4r \u00e5r 400 e. Kr. blir judarna i minoritet i landomr\u00e5det Israel.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer: \u2013 Uttrycket \u201ddet historiska Palestina\u201d \u00e4r helt fiktivt<\/a><\/p>\n\n\n\n Bakgrund: \u00c4ven askenaser-judar \u00e4r Israels urbefolkning<\/a><\/p>\n\n\n\n 638<\/strong><\/p>\n\n\n\n Redan \u00e5r 624, d\u00e5 Muhammed fortfarande lever, \u00e4ndras b\u00f6neriktningen inom islam (quibla) fr\u00e5n Jerusalem till Mecka. Muslimska styrkor er\u00f6vrar och ockuperar landomr\u00e5det Israel runt \u00e5r 750. Klippdomen reses d\u00e4r Templets Allra Heligaste en g\u00e5ng stod. Relativ frihet f\u00f6r judar och kristna v\u00e4xlar med f\u00f6rtryck.<\/p>\n\n\n\n Omarpakten reglerar systematisk diskriminering av judar och andra icke-muslimer.<\/a><\/p>\n\n\n\n F\u00f6rdjupning: Judarnas historia i arabiska l\u00e4nder innan 1948<\/a><\/p>\n\n\n\n 1099<\/strong><\/p>\n\n\n\n Europeiska korsfarare intar Jerusalem och styr landet. Judar och muslimer blir utan n\u00e5d utrotade fr\u00e5n Jerusalem.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rdjupning: M\u00e5nga ortsnamn i Israel vittnar om den judiska n\u00e4rvaron genom tusentals \u00e5r.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1291<\/strong><\/p>\n\n\n\n Mameluckerna (turkiska muslimer) kastar ut korsfararna.<\/p>\n\n\n\n 1492<\/strong><\/p>\n\n\n\n Judarna f\u00f6rvisas fr\u00e5n Spanien, n\u00e5gra \u00e5terv\u00e4nder till Jerusalem. Judarna f\u00f6rf\u00f6ljs, f\u00f6rvisas och massakreras i en rad europeiska l\u00e4nder under hela medeltiden.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rdjupning: Judehatets historia i Europa.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1517<\/strong><\/p>\n\n\n\n De turkiska osmanerna regerar omr\u00e5det fr\u00e5n Damaskus och Beirut till Egypten. Vansk\u00f6tsel, sjunkande befolkningstal fram till 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n 1882\u20131903<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6rsta Aliyah (invandring) fr\u00e5n Ryssland. Europeiska konsulat etableras i Jerusalem.<\/p>\n\n\n\n Det har bara skett en g\u00e5ng i historien att ett folk har \u00e5terv\u00e4nt till det landomr\u00e5de som de ursprungligen kom fr\u00e5n och d\u00e4r bildat och byggt upp en nation igen, efter att ha varit utspridda i snart sagt hela v\u00e4rlden under n\u00e4stan 2000 \u00e5r. Hela tiden fanns det en obruten f\u00f6rbindelse.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1896<\/strong><\/p>\n\n\n\n Den ungersk-\u00f6sterrikiske juden och journalisten Theodor Herzl ger ut boken \u201dJudestaten\u201d. -Med sin gl\u00f6dande messianism verkade den n\u00e4stan som ett blixtnedslag, skriver Abba Eban om \u201dJudestaten\u201d.<\/p>\n\n\n\n 1897<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6rsta internationella sionistkongressen i Basel, Schweiz.<\/p>\n\n\n\n 1904\u20131914<\/strong><\/p>\n\n\n\n Andra Aliyah, efter pogromer i Kishinev.<\/p>\n\n\n\n 1909<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6rsta kibbutzen grundas i Israel: Deganya<\/p>\n\n\n\n 1917<\/strong><\/p>\n\n\n\n Britterna intar Jerusalem under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget (bilden). Storbritanniens regering avger Balfourdeklarationen om att uppr\u00e4tta ett \u201djudiskt nationalhem\u201d inom det historiska Israel<\/a>. Tredje Aliyah \u2013 forts\u00e4ttning p\u00e5 den andra invandringen.<\/p>\n\n\n\n 1920<\/strong><\/p>\n\n\n\n San Remo-konferensen fastst\u00e4ller de europeiska mandatomr\u00e5dena i Mellan\u00f6stern och ger st\u00f6d till britternas l\u00f6fte om att uppr\u00e4tta ett judiskt nationellt hemland i omr\u00e5det Palestina. Arabiska upplopp i Jerusalem. Arbetarorganisationen Histadrut och f\u00f6rsvarsorganisationen Haganah skapas. S\u00e8vres-traktaten uppl\u00f6ser det Osmanska riket och erk\u00e4nner huvudprinciperna i Balfourdeklarationen om att etablera ett nationellt hemland f\u00f6r det judiska folket i Palestina.<\/p>\n\n\n\n 1921<\/strong><\/p>\n\n\n\n Britterna avskiljer Transjordanien fr\u00e5n mandatomr\u00e5det. Arabiska upplopp i Jaffa.<\/p>\n\n\n\n 1922<\/strong><\/p>\n\n\n\n Nationernas F\u00f6rbund ratificerar Palestinamandatet (fr\u00e5n San Remo-konferensen). Judarnas historiska f\u00f6rbindelse till Palestina sl\u00e5s fast. Mandatmakten skall ge landet s\u00e5dana politiska, administrativa och ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden att etableringen av ett judiskt nationalhem s\u00e4kras. Churchills Vitbok: Transjordanien blir kungad\u00f6me \u2013 judar f\u00f6rbjuds bos\u00e4ttning. Judisk invandring till Palestina begr\u00e4nsas.<\/p>\n\n\n\n Bakgrund: Samma \u00e5r som folkr\u00e4tten gav Norge suver\u00e4nitet p\u00e5 Svalbard, fick det judiska folket r\u00e4ttigheter som g\u00f6r b\u00e5de kontroll och bos\u00e4ttning p\u00e5 V\u00e4stbanken laglig.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1925<\/strong><\/p>\n\n\n\n Fj\u00e4rde Aliyah \u2013 \u00e4ven kallad \u201dGrabski aliyah\u201d efter en polsk minister som inf\u00f6rde h\u00f6ga skatter.<\/p>\n\n\n\n 1929<\/strong><\/p>\n\n\n\n Stormuftin av Jerusalem Amin al Husseini leder angrepp p\u00e5 judar i Jerusalem, Hebron och Safed Enbart i Hebron d\u00f6das 67 judar, de \u00f6verlevande jagas bort och staden h\u00e5lls \u201djudefri\u201d till 1967<\/a>. P\u00e5 bilden \u00e4r Husseini tillsammans med Adolf Hitler under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n 1930<\/strong><\/p>\n\n\n\n Storbritanniens Labourregering f\u00f6resl\u00e5r att araberna f\u00e5r \u00f6vervakning i Palestina. Planen avv\u00e4rjs genom ett starkt motst\u00e5nd b\u00e5de fr\u00e5n v\u00e4rldens judar och fr\u00e5n brittiska politiker. L\u00e4s mer om britternas svek mot det judiska folket i MIFF:s bok Voldtekten av Palestina<\/a>.<\/p>\n\n\n\n 1930\u20131939<\/strong><\/p>\n\n\n\n 1935 rekordinvandrar 62 000 judar och \u00e4r totalt 145 000.<\/p>\n\n\n\n 1936<\/strong><\/p>\n\n\n\n Arabisk revolt. Krav p\u00e5 bland annat stopp f\u00f6r judisk invandring.<\/p>\n\n\n\n 1939<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ny Vitbok fr\u00e5n Storbritannien hindrar judisk immigration. Judar f\u00f6rbjuds i praktiken k\u00f6p av land.<\/p>\n\n\n\n 1940\u20131945<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hitler kontrollerar Medelhavet, britterna vill st\u00e4nga Palestina f\u00f6r judar och inf\u00f6r str\u00e4nga restriktioner. Judisk befolkning \u00f6kar \u00e4nd\u00e5 i landet, tack vare illegal immigration.<\/p>\n\n\n\n 1945<\/strong><\/p>\n\n\n\n FN-resolutioner kan inte \u00e4ndra eller ogiltigf\u00f6rklara f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r Palestinamandatet 1922. R\u00e4ttigheter och skyldigheter f\u00f6r mandatet \u00e4r skyddat av artikel 80 i FN:s stadgar. En eventuell israelisk annektering av V\u00e4stbanken vore d\u00e4rf\u00f6r inget brott mot folkr\u00e4tten.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1947<\/strong><\/p>\n\n\n\n FN:s generalf\u00f6rsamling st\u00f6der f\u00f6rslaget om att dela resten av det brittiska mandatomr\u00e5det i en judisk och en arabisk stat. Avvisas av arabiska sidan, som svarar med terror.<\/p>\n\n\n\n 1948<\/strong><\/p>\n\n\n\n Under v\u00e5ren intensifieras Israels sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskrig. Staten Israel proklameras 14 maj och de arabiska grannl\u00e4nderna kastar sig p\u00e5 allvar in i kriget. Omkring 1 procent av den judiska befolkningen d\u00f6r i f\u00f6rsvaret av den nya staten, m\u00e5nga av dem hade nyligen kommit som flyktingar fr\u00e5n Europa. Omkring 700 000 araber flyr<\/a>, medan kvarvarande araber stannar som en minoritet i Israel. Jordanien ockuperar V\u00e4stbanken (Jud\u00e9en och Samarien), som d\u00e4refter styrs fr\u00e5n Amman. Alla judar i omr\u00e5det d\u00f6das eller drivs bort. \u00c5ren efter 1948 flyr \u00f6ver 900 000 judar fr\u00e5n arabiska l\u00e4nder, de flesta till Israel.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1949<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israel ing\u00e5r avtal om vapenvila med Egypten 24 februari, Libanon 23 mars, Jordanien 3 april och Syrien 20 juli. I avtalen preciseras av vapenstillest\u00e5ndslinjerna inte \u00e4r gr\u00e4nser. \u201dDen gr\u00f6na linjen\u201d mellan Israel och V\u00e4stbanken \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ingen gr\u00e4ns. Jordanien lovar fritt tilltr\u00e4de till de heliga platserna i Jerusalem, vilket omedelbart bryts.<\/p>\n\n\n\n 1950<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israels nationalf\u00f6rsamling antar \u201d\u00c5terv\u00e4ndandelagen\u201d, som ger judar r\u00e4tt att bos\u00e4tta sig. Avsikten var att g\u00f6ra Israel till en n\u00f6dhamn f\u00f6r alla som blir f\u00f6rf\u00f6ljda f\u00f6r att de \u00e4r judar.<\/a><\/p>\n\n\n\n 1956<\/strong><\/p>\n\n\n\n Egypten f\u00e5r vapen fr\u00e5n Sovjet. \u00d6kande terror mot Israel fr\u00e5n Gaza. I samr\u00e5d med Storbritannien och Frankrike g\u00e5r Israel in i Sinai fram till Suezkanalen. Efter\u00e5t stationeras FN-styrkor i Sinai. Efter att Sovjet hotat med k\u00e4rnvapen under Suezkrisen startade Israel p\u00e5 allvar utveckling av sina k\u00e4rnvapen.<\/a> Under hela perioden fr\u00e5n 1948 till 1967, innan Israel lagligt ockuperade V\u00e4stbanken, utsattes landet f\u00f6r terrorangrepp.<\/p>\n\n\n\n 1964<\/strong><\/p>\n\n\n\n Palestiniernas Befrielseorganisation (PLO) etableras. Till en b\u00f6rjan f\u00f6rpliktigar sig PLO att inte kr\u00e4va suver\u00e4nitet \u00f6ver V\u00e4stbanken och Gaza, som fr\u00e5n 1948 till 1967 var ockuperade av Jordanien och Egypten. Det var f\u00f6rst efter Sexdagarskriget, som PLO tar bort detta, vilket visar att palestiniernas frig\u00f6ringsr\u00f6relse inte handlar om att uppr\u00e4tta n\u00e5gon egen stat d\u00e4r, utan att avl\u00e4gsna Israel fr\u00e5n kartan. Grunden i PLO:s stadgar fr\u00e5n 1968<\/a>: Det palestinska folket \u00e4r en integrerad del av den arabiska nationen. Palestina utg\u00f6r V\u00e4stbanken, Gaza och hela Israel, s\u00e5 som det var under det brittiska mandatet. V\u00e4pnad kamp \u00e4r det enda medlet f\u00f6r att frig\u00f6ra Palestina. Araber har en nationell plikt att sl\u00e5 tillbaka den sionistiska och imperialistiska aggressionen mot det arabiska hemlandet samt att avl\u00e4gsna sionismen fr\u00e5n Palestina. Delningen av Palestina 1947 och uppr\u00e4ttandet av Israel, \u00e4r att betrakta som fundamentalt ogiltiga, oavsett hur l\u00e5ng tid som g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n 1967<\/strong><\/p>\n\n\n\n 14 maj: Egyptens president Nasser dirigerar 90 000 soldater till Sinai. Araberna klarg\u00f6r b\u00e5de i karikatyrer och hot att nu skulle Israel utraderas fr\u00e5n kartan<\/a>. 18 maj: Nasser beordrar FN-styrkorna att l\u00e4mna Sinai. 22 maj: Egypten st\u00e4nger Tiransundet f\u00f6r trafik till Israel och blockerar d\u00e4rmed sj\u00f6v\u00e4gen till Asien och Afrika. Detta \u00e4r i sig en krigsf\u00f6rklaring. 30 maj: Jordanien bildar en milit\u00e4rallians med Egypten mot Israel. 4 juni: Irak sluter sig till alliansen och l\u00e4nderna f\u00f6rklarar krig mot Israel. Dessa f\u00f6rh\u00e5llanden utg\u00f6r inte bara en, men flera, krigshandlingar, som var f\u00f6r sig och sammanlagt ger Israel r\u00e4tt att f\u00f6rsvara sig. 5 juni: Israel genomf\u00f6r ett f\u00f6rebyggande angrepp mot Egypten i sj\u00e4lvf\u00f6rsvar och blir sj\u00e4lva angripna av Jordanien och Syrien. Israel ber Jordanien \u2013 meddelandet \u00f6verl\u00e4mnas av den norske generalmajoren Odd Bull \u2013 om att h\u00e5lla sig utanf\u00f6r kriget, och Israel skulle d\u00e5 inte heller agera mot Jordanien eller det av dem ockuperade \u00d6stra Jerusalem. Men Jordanien bombarderar trots detta V\u00e4stra Jerusalem. Sex dagar senare har Israel vunnit kriget och tagit kontrollen \u00f6ver Golanh\u00f6jderna, V\u00e4stbanken, Gaza och Sinai. Jerusalem \u00e5terf\u00f6renas som \u201devig och odelbar\u201d huvudstad.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer: Sexdagarskriget 1967.<\/a><\/p>\n\n\n\n Khartoum-resolutionen: Arabernas tre nej till Israel efter kriget.<\/a><\/p>\n\n\n\n FN-resolution 242 kr\u00e4ver att Israel f\u00e5r s\u00e4kra och erk\u00e4nda gr\u00e4nser<\/a>.<\/p>\n\n\n\n 1968\u20131970<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u00c5terkommande terrorangrepp fr\u00e5n palestina-arabiska styrkor. Egypten inleder artilleriduell \u00f6ver Suezkanalen. Vapenvila 7 augusti 1970.<\/p>\n\n\n\n 1970<\/strong><\/p>\n\n\n\n PLO klarar n\u00e4stan att st\u00f6rta kund Hussein av Jordanien under Svarta september. Den jordanska arm\u00e9n riktar kraftigt motangrepp mot flyktingl\u00e4gren och tusentals palestinier d\u00f6das. PLO kastas till slut ut ur Jordanien, men hittar en ny bas i s\u00f6dra Libanon, d\u00e4r de uppr\u00e4ttar en terrorregim som f\u00e5r \u00f6knamnet Fatah-land.<\/p>\n\n\n\n 1973<\/strong><\/p>\n\n\n\n Syrien och Egypten angriper den 6 oktober p\u00e5 judarnas f\u00f6rsoningsdag, d\u00e5 de flesta israeler \u00e4r i synagogan. Striderna avslutas 24 oktober med en total israelisk seger. 1974 ing\u00e5s ett vapenstillest\u00e5ndsavtal mellan Israel, Egypten och Syrien.<\/p>\n\n\n\n 1977<\/strong><\/p>\n\n\n\n Egyptens president Anwar al-Sadat g\u00f6r en historisk resa till Jerusalem och talar i Knesset.<\/p>\n\n\n\n 1979<\/strong><\/p>\n\n\n\n Camp Davidavtalet mellan Egypten och Israel \u2013 historiens f\u00f6rsta fredsavtal mellan ett arabiskt land och Israel. Israel l\u00e4mnar Sinai och diplomatiska f\u00f6rbindelser uppr\u00e4ttas. Nobels fredspris g\u00e5r till president Sadat och premi\u00e4rminister Begin.<\/p>\n\n\n\n 1982<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israel g\u00e5r in i Libanon, PLO kastas ut. Pressat av FN drar sig Israel ut igen 1973, men etablerar en s\u00e4kerhetszon i s\u00f6der.<\/p>\n\n\n\n 1987<\/strong><\/p>\n\n\n\n Arabiska upplopp \u2013 \u201dintifada\u201d \u2013 p\u00e5 V\u00e4stbanken och i Gaza. Den islamska terrororganisationen Hamas etableras. Den har sitt ursprung i Det muslimska br\u00f6draskapet. Hamas sammanfattar redan i f\u00f6rordet \u2013 islam vill eliminera Israel. <\/p>\n\n\n\n \u201dV\u00e5r kamp mot judarna \u00e4r mycket omfattande och allvarlig \u2026 tills fienderna \u00e4r besegrade och Allahs seger \u00e4r ett faktum.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n \u201dIsrael kommer att resa sig och st\u00e5 uppresta tills islam utraderar landet, s\u00e5 som dess f\u00f6reg\u00e5ngare blivit utraderat.\u201d<\/em> <\/p>\n\n\n\n Hamas stadgar, 1988<\/p>\n\n\n\n 1990<\/strong><\/p>\n\n\n\n Irak annekterar Kuwait och st\u00f6ds av bland andra PLO och Jordanien.<\/p>\n\n\n\n 1991<\/strong><\/p>\n\n\n\n Under USA:s ledning befrias Kuwait. Israel angrips av Irak \u2013 avst\u00e5r fr\u00e5n vederg\u00e4llning. USA f\u00e5r st\u00f6d av flera arabiska regimer. Fredssamtal i Madrid mellan Syrien, Jordanien, Libanon och Israel, med PLO n\u00e4rvarande. Palestina-arabiska grupper svarar med terror mot judar och moderata araber.<\/p>\n\n\n\n 1993<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israel upph\u00e4ver f\u00f6rbudet mot kontakt med PLO. Hemliga f\u00f6rhandlingar med hj\u00e4lp av norsk diplomati leder till Osloavtalen, en serie avtal om palestinskt sj\u00e4lvstyre som undertecknas av premi\u00e4rminister Rabin och PLO:s ledare Yassir Arafat i Washington 13 september. Flera arabiska l\u00e4nder avbryter ekonomisk bojkott av Israel.<\/p>\n\n\n\n 1994<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kairoavtalet mellan Israel och PLO skapar konkreta ramar f\u00f6r det palestinska sj\u00e4lvstyret. Israel och Jordanien ing\u00e5r fredsavtal.<\/p>\n\n\n\n 1995<\/strong><\/p>\n\n\n\n Oslo II-avtalet reglerar \u00f6verf\u00f6ringen av myndighet till de palestinska sj\u00e4lvstyrande myndigheterna (PA). Alla palestinier p\u00e5 Gaza och n\u00e4stan alla p\u00e5 V\u00e4stbanken kommer under civil kontroll av PA. Premi\u00e4rminister Rabin m\u00f6rdas av en judisk extremist. Shimon Peres \u00f6vertar som premi\u00e4rminister.<\/p>\n\n\n\n 1996<\/strong><\/p>\n\n\n\n Benjamin Netanyahu, Likud, v\u00e4ljs till premi\u00e4rminister. Det palestinska sj\u00e4lvstyret utvecklas gradvis.<\/p>\n\n\n\n 1997<\/strong><\/p>\n\n\n\n Planen f\u00f6r ett slutligt fredsavtal fr\u00e5n Arbetarpartiets Yossi Beilin och Likuds Michael Eitan skapar stark strid i Israel. Palestinierna avvisar f\u00f6rslaget. Omfattande inre terror och lagl\u00f6shet under det palestinska sj\u00e4lvstyret dokumenteras av m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer.<\/p>\n\n\n\n 2000<\/strong><\/p>\n\n\n\n Israel drar sig ut ur s\u00e4kerhetszonen i s\u00f6dra Libanon. Israel erbjuder palestinierna kontrollen \u00f6ver de arabiska delarna av Gamla staden i Jerusalem, hela Gazaremsan och omkring 95 procent av V\u00e4stbanken. Israel \u00f6ppnar f\u00f6r f\u00f6rhandlingar \u00e4ven f\u00f6r Tempelberget. Yassir Arafat avsl\u00e5r emellertid f\u00f6rslaget under Camp David-f\u00f6rhandlingarna. I slutet av september startar Arafat och palestinska terrorgrupper den andra intifadan, som skulle kosta \u00f6ver tusen israeler livet under de f\u00f6ljande fem \u00e5ren. En stor del av dem d\u00f6dades i palestinska krigsf\u00f6rbrytelser, riktade angrepp mot bussar och restauranger etc. \u00d6ver tre tusen palestinier d\u00f6dades i israeliska f\u00f6rsvarsoperationer, innan Israel lyckades besegra terrorn.<\/p>\n\n\n\n 2001<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sedan Israel drog sig ut ur s\u00f6dra Libanon \u00e5r 2000, fortsatte Hizbollah sina angrepp \u00f6ver gr\u00e4nsen. I juli 2006 startade Hizbollah ett st\u00f6rre angrepp, d\u00e4r tre israeliska soldater inledningsvis d\u00f6dades och tv\u00e5 kidnappades. Det blev starten p\u00e5 ett m\u00e5nadsl\u00e5ngt krig, d\u00e4r Israel blev angripet med tusentals raketer.<\/p>\n\n\n\n 2005<\/strong><\/p>\n\n\n\n Under ledning av premi\u00e4rminister Ariel Sharon fullf\u00f6r Israel i september tillbakadragningen av alla soldater och bos\u00e4ttare fr\u00e5n Gaza. Israel drar sig ocks\u00e5 tillbaka fr\u00e5n fyra bos\u00e4ttningar p\u00e5 norra V\u00e4stbanken.<\/p>\n\n\n\n 2005<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sedan palestinierna hade f\u00f6rlorat \u00e4nnu ett terrorkrig mot Israel, trappas f\u00f6rs\u00f6ken att utarma och isolera den judiska staten upp olaglig bojkott, deinvesteringar och sanktioner. Bojkott mot judar var inget nytt och startades redan p\u00e5 1920-talet av arabiska nationalister. \u201dArgumentationsm\u00f6nstret och metoderna hos BDS-r\u00f6relsen \u00e4r antisemitisk<\/a>\u201d, f\u00f6rklarade Tysklands parlament 2019. L\u00e4s e-boken L\u00f8gnindustrien<\/a>.<\/p>\n\n\n\n 2007<\/strong><\/p>\n\n\n\n I juni 2007 uppst\u00e5r en milit\u00e4r konflikt mellan de tv\u00e5 st\u00f6rsta palestinska r\u00f6relserna p\u00e5 Gazaremsan. Den islamistiska Hamasr\u00f6relsen tar makten fr\u00e5n Fatahlojala styrkor. Som en f\u00f6ljd av striderna uppl\u00f6ses den palestinska samlingsregeringen och det palestinska samh\u00e4llet splittras. Palestinska myndigheten i Ramallah har sedan dess endast haft kontroll \u00f6ver de sj\u00e4lvstyrande omr\u00e5dena p\u00e5 V\u00e4stbanken. I september 2007 bombar Israel en hemlig anl\u00e4ggning i Syrien, d\u00e4r landet h\u00e5ller p\u00e5 att utveckla k\u00e4rnvapen.<\/p>\n\n\n\n 2008<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sedan 2001 har palestinska terrorgrupper p\u00e5 Gazaremsan angripit Israel med tusentals granater och raketer. Raketerna har efterhand f\u00e5tt st\u00f6rre r\u00e4ckvidd och spr\u00e4ngkraft och kan n\u00e5 hela de centrala delarna av Israel. F\u00f6r att stoppa angreppen genomf\u00f6r israeliska styrkor flera f\u00f6rsvarsoperationer, de tv\u00e5 st\u00f6rsta under \u00e5rsskiftet 2008\/2009 och i juli och augusti 2014. Terrororganisationerna anv\u00e4nder ocks\u00e5 angreppstunnlar och stora infiltrationsf\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/moses-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nMoses och Josua<\/h2>\n\n\n\n
Kung David<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Jerusalem_temple3-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nKung Salomon<\/h2>\n\n\n\n
Israel och Juda<\/h2>\n\n\n\n
Israel er\u00f6vras av assyrierna<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/1280px-Tissot_The_Flight_of_the_Prisoners-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nJuda rike er\u00f6vras av babylonierna<\/h2>\n\n\n\n
Det andra templet<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Alexander_the_Great-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nAlexander den store<\/h2>\n\n\n\n
Styrda fr\u00e5n Egypten<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Antiochos_IV_Epiphanes-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nGrekisk f\u00f6rf\u00f6ljelse<\/h2>\n\n\n\n
Mackab\u00e9upproret<\/h2>\n\n\n\n
Romersk ockupation<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/250px-Vespasianus01_pushkin_edit-1.png\")
<\/figure>\n\n\n\nJerusalem f\u00f6rst\u00f6rs<\/h2>\n\n\n\n
Romerskt styre<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Dome_of_the_Rock_viewed_through_Bab_al-Qattanin-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nMuslimskt styre<\/h2>\n\n\n\n
Korsfararna<\/h2>\n\n\n\n
Slutet f\u00f6r korsfararna<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/800px-BritLibCottonNeroD1Fol183vPersecutedJews-1-696x505-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nF\u00f6rvisning fr\u00e5n Spanien<\/h2>\n\n\n\n
Osmanska rikets styre<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6rsta Aliyah<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Theodor-Herzl-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n\u201dJudestaten\u201d<\/em><\/h2>\n\n\n\n
Sionistkongress<\/h2>\n\n\n\n
Andra Aliyah<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6rsta kibbutzen<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/1024px-Allenby_enters_Jerusalem_1917-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nBalfourdeklarationen<\/h2>\n\n\n\n
San Remo-konferensen och arabisk terror<\/h2>\n\n\n\n
Transjordanien avskiljs<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/San_Remo_Conference_1920-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nPalestinamandatet i Nationernas F\u00f6rbund<\/h2>\n\n\n\n
Fj\u00e4rde Aliyah<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Bundesarchiv_Bild_146-1987-004-09A_Amin_al_Husseini_und_Adolf_Hitler.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nHebronmassakern<\/h2>\n\n\n\n
Storbritanniens svek<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/PikiWiki_Israel_20841_The_Palmach-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nFemte Aliyah<\/h2>\n\n\n\n
Arabiskt uppror<\/h2>\n\n\n\n
Storbritanniens svek<\/h2>\n\n\n\n
Andra v\u00e4rldskriget<\/h2>\n\n\n\n
FN bildas<\/h2>\n\n\n\n
FN:s delningsf\u00f6rslag<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/independence-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nIsrael \u00e5teruppr\u00e4ttas<\/h2>\n\n\n\n
Vapenstillest\u00e5ndsavtal<\/h2>\n\n\n\n
\u00c5terv\u00e4ndandelagen<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Meteor_IAF_1954-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nSuezkrisen<\/h2>\n\n\n\n
PLO etableras<\/h2>\n\n\n\n
Sexdagarskriget<\/h2>\n\n\n\n
Utn\u00f6tningskrig<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Arafat_by_Yaakov_Saar-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nPLO kastas ut ur Jordanien<\/h2>\n\n\n\n
Yom Kippurkriget<\/h2>\n\n\n\n
Sadat i Jerusalem<\/h2>\n\n\n\n
Fredsavtal med Egypten<\/h2>\n\n\n\n
Det f\u00f6rsta Libanonkriget<\/h2>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta intifadan och Hamas framv\u00e4xt<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Citat.svg\")
<\/figure>\n\n\n\nPLO st\u00f6der Saddam Hussein<\/h2>\n\n\n\n
Gulfkriget<\/h2>\n\n\n\n
Osloavtalen<\/h2>\n\n\n\n
Fredsavtal med Jordanien<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/rabin-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nOslo II-avtalet och Rabin m\u00f6rdas<\/h2>\n\n\n\n
Netanyahus f\u00f6rsta period som premi\u00e4rminister<\/h2>\n\n\n\n
Palestinsk korruption<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/intifada-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nDen andra intifadan<\/h2>\n\n\n\n
Israel och Hizbollah krigar i Libanon<\/h2>\n\n\n\n
Israel drar sig ut ur Gaza<\/h2>\n\n\n\n
BDS-r\u00f6relsen<\/h2>\n\n\n\n
Palestinierna splittras<\/h2>\n\n\n\n
Krig mot islamister i Gaza<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/netanyahu-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/gassfelt1-2-696x410-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ambassade-jerusalem-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/miff.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/abraham_avtalene-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n