{"id":20,"date":"2026-08-11T02:00:30","date_gmt":"2026-08-11T02:00:30","guid":{"rendered":"https:\/\/hanners.se\/?page_id=20"},"modified":"2026-08-11T10:25:40","modified_gmt":"2026-08-11T10:25:40","slug":"vem-visslar-klockan-12","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/hanners.se\/?page_id=20","title":{"rendered":"VEM VISSLAR KLOCKAN 12?"},"content":{"rendered":"\n

Vem visslar klockan tolv?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hon v\u00e4ntar i m\u00f6rkret. Har sv\u00e5rt att koppla av ikv\u00e4ll, innan hon h\u00f6r ljudet av en stilla vissling. Den som inte k\u00e4nner till hemligheten tror nog bara att det handlar om en av grannarna som saknar sin katt. N\u00e5gon som hoppas den fyrbente v\u00e4nnen ska komma in innan de l\u00e5ser om sig f\u00f6r natten.<\/p>\n\n\n\n

Stina flyttade till storstan n\u00e4r hennes arbetsplats flyttades hit. Hon hade sytt barnkl\u00e4der i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 den lilla ort hon v\u00e4xte upp. B\u00e5de hennes mamma och moster jobbade d\u00e4r sedan l\u00e4nge. N\u00e4r Stina slutade skolan blev hon deras arbetskamrat. B\u00e5de mamma och moster blev pension\u00e4rer efter att hon jobbat tillsammans med dem i 20 \u00e5r. Det gjorde ont i kroppen att sitta i samma st\u00e4llning varje dag. Sy, klippa och laga. Till slut fick m\u00e5nga s\u00e5 ont i kroppen att de inte kunde arbeta kvar. Ist\u00e4llet tvingades de bli sjukpension\u00e4rer. S\u00e5 ocks\u00e5 Stinas mamma och moster.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kom allts\u00e5 Stina till den stora stan n\u00e4r fabriken hon arbetat p\u00e5 blev uppk\u00f6pt av en st\u00f6rre. Det var inte s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 en l\u00e4genhet f\u00f6r det fanns flera som var sn\u00e4lla och tipsade henne om bostad. Och i tidningen f\u00f6r storstan, som hon b\u00f6rjat l\u00e4sa p\u00e5 biblioteket, hittade Stina ocks\u00e5 flera annonser om lediga boenden. Stina ringde och best\u00e4mde tr\u00e4ff f\u00f6r att titta p\u00e5 n\u00e5gra av l\u00e4genheterna hon blev nyfiken p\u00e5. Ganska snart tackade hon ja till en som l\u00e5g n\u00e4ra en park. Stina tyckte det s\u00e5g fint ut med tanke p\u00e5 den nya milj\u00f6n omkring bostaden. Hon gillade ocks\u00e5 arbetsplatsen, som gav henne flera nya uppgifter. Nu blev det mer omv\u00e4xlande arbete f\u00f6r henne. Hon fick ocks\u00e5 tr\u00e4na regelbundet under arbetstid. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hoppades Stina f\u00f6rhindra arbetsskador och f\u00f6rtidspension.<\/p>\n\n\n\n

Visst saknade Stina mamma och moster ibland. Det var trevligt att ha n\u00e5gon n\u00e4ra bekanta att jobba med. N\u00e5gra som man k\u00e4nner v\u00e4l, t\u00e4nkte hon fr\u00e5n och till n\u00e4r allting k\u00e4ndes nytt och lite fr\u00e4mmande. Ofta blev det resor hem \u00f6ver helgerna n\u00e4r hon hade r\u00e5d. Men mest blev det f\u00f6rst\u00e5s telefonkontakt med dem d\u00e4r hemma. Ofta hade b\u00e5de mamma och moster tid att prata n\u00e4r hon ringde. Det h\u00e4nde inte ofta, men n\u00e5gra g\u00e5nger hade mamma kommit och h\u00e4lsat p\u00e5 Stina. Mamma passade p\u00e5 att g\u00e5 p\u00e5 stan n\u00e4r Stina jobbade, men sen l\u00e4ngtade hon fort hem igen. Stina hade flera v\u00e4nner fr\u00e5n fabriken hon arbetat p\u00e5 hemma. V\u00e4nner som liksom hon flyttat till stan. De gick ibland ut tillsammans och fikade eller bara tog en promenad i n\u00e5gon av parkerna. Annars cyklade Stina ofta sj\u00e4lv en runda. Det fanns m\u00e5nga nya st\u00e4llen att uppt\u00e4cka i den stora stan, och cykla hade hon alltid gillat.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina bott i stan n\u00e4ra ett halv\u00e5r tog grannen som bodde v\u00e4gg i v\u00e4gg med henne kontakt. Han ville bjuda henne in till sig p\u00e5 fika. Grannen var oftast hemma och stod och tittade i f\u00f6nstret n\u00e4r hon gick p\u00e5 morgonen eller kom hem p\u00e5 kv\u00e4llen. En dag stod han d\u00e4r ute i trapphuset n\u00e4r hon kom hem fr\u00e5n jobbet. Stina stannade och pratade en stund med honom. Han verkade s\u00e5 ensam och hon s\u00e5g aldrig n\u00e5gon komma och h\u00e4lsa p\u00e5 hemma hos honom. Stina tyckte synd om honom och tackade ja till en fika. Efter det ville grannen ofta att hon skulle komma in och fika efter jobbet. Egentligen ville hon helst vila lite och sen ta sig en cykeltur p\u00e5 kv\u00e4llen, men hon tyckte samtidigt det var sv\u00e5rt att s\u00e4ga nej n\u00e4r hon f\u00f6rstod att grannen inte hade n\u00e5gra andra v\u00e4nner.<\/p>\n\n\n\n

Veckorna gick och Stina l\u00e4ngtade hem. Det var nu l\u00e4nge sedan hon tr\u00e4ffat sin mamma och det var l\u00e4nge sedan hon promenerat i skogen d\u00e4r hemma. Skogen k\u00e4nde hon s\u00e5 v\u00e4l och d\u00e4r hade hon lekt p\u00e5 m\u00e5nga platser n\u00e4r hon var liten. N\u00e4r Stina blev st\u00f6rre l\u00e4rde hon sig st\u00e4llen d\u00e4r hon kunde plocka svamp och blommor. Ofta kom hon hem med n\u00e5got som hon hittat i skogen. En bukett blommor, b\u00e4r eller svamp. Det var ocks\u00e5 h\u00e4rligt att h\u00f6ra f\u00e5glarna sjunga eller se n\u00e5got annat djur r\u00f6ra sig i skogen. Tr\u00e4den susade och p\u00e5 sina st\u00e4llen rann en b\u00e4ck fram. Avkopplande promenader. <\/p>\n\n\n\n

En torsdagseftermiddag ber\u00e4ttade Stina f\u00f6r sin granne att hon t\u00e4nkte \u00e5ka hem till sin mamma direkt efter jobbet dagen efter. Hon s\u00e5g direkt att han blev m\u00f6rk i blicken, men varf\u00f6r visste hon inte f\u00f6rst\u00e5s. Han kommenterade inte det hon sagt och hon t\u00e4nkte att han kanske blev ledsen av n\u00e5gon annan anledning. Hur hon \u00e4n f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 in samtalen p\u00e5 hans familj, fick hon aldrig honom att ber\u00e4tta n\u00e5got om f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon eller annan sl\u00e4kt. Den h\u00e4r eftermiddagen hann Stina inte heller stanna och fika f\u00f6r hon beh\u00f6vde packa inf\u00f6r morgondagen. D\u00e4rf\u00f6r sa hon hej d\u00e5 och \u00f6nskade grannen en trevlig helg. Stina s\u00e5g fram emot att hinna ta en sen cykeltur n\u00e4r hon vilat, \u00e4tit och packat klart. D\u00e4rf\u00f6r gick hon omkring och sj\u00f6ng d\u00e4r hemma n\u00e4r hon fixade det hon best\u00e4mt sig f\u00f6r att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 morgonen s\u00e5g Stina att grannens gardin r\u00f6rde sig n\u00e4r hon tittade upp mot huset, men ingen gick fram och vinkade, s\u00e5 som han brukat g\u00f6ra den senaste tiden. Stina tog bussen f\u00f6r att slippa ha cykeln st\u00e5ende vid fabriken hela helgen. Det gick extra l\u00e4tt att jobba idag. Hon ber\u00e4ttade f\u00f6r sina arbetskamrater om vad hon t\u00e4nkte g\u00f6ra n\u00e4r hon kom hem och de lyssnade intresserat. Kanske kunde n\u00e5gon av dem f\u00f6lja med henne hem n\u00e5gon g\u00e5ng, t\u00e4nkte hon. Det fanns m\u00e5nga vackra platser hon kunde visa den som ville f\u00f6lja med henne.<\/p>\n\n\n\n

Helgen hemma gick fort. Moster kom och h\u00e4lsade p\u00e5 under l\u00f6rdagen och p\u00e5 s\u00f6ndagen gick hon till kyrkan med sin mamma. \u00c4ven om det var l\u00e4nge sedan hon varit d\u00e4r, ville hon passa p\u00e5 att f\u00f6lja med mamma. Det var roligt att f\u00e5 tr\u00e4ffa flera av de v\u00e4nner hon inte sett p\u00e5 l\u00e4nge och hon blev starkt p\u00e5mind om att hon hade saknat gemenskapen hemma i kyrkan. I storstan hade hon bes\u00f6kt n\u00e5gon kyrka, men inte hittat n\u00e5gon gemenskap d\u00e4r hon l\u00e4rt k\u00e4nna m\u00e4nniskor s\u00e5 v\u00e4l. N\u00e5gon h\u00e4lsade men det hade aldrig blivit n\u00e5gra direkt personliga samtal.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina \u00e5kte hem p\u00e5 s\u00f6ndagskv\u00e4llen funderade hon lite p\u00e5 vad hon saknat den sista tiden. Visst saknade hon kyrkans gemenskap, men hon saknade ocks\u00e5 att ha n\u00e5gra n\u00e4ra v\u00e4nner. S\u00e5dana hon kunde vara personlig med. Men det hade ocks\u00e5 v\u00e4ckts en l\u00e4ngtan efter att ha n\u00e5gon att be tillsammans med, att dela sin tro med. N\u00e5gon att prata med om s\u00e5dant som intresserade henne. Grannen, som hon nu tr\u00e4ffat m\u00e5nga g\u00e5nger, pratade mest om allt och alla som han var besviken p\u00e5. Han ville alltid att hon skulle h\u00e5lla med och hon hade gett upp om att f\u00f6rs\u00f6ka ge sin syn p\u00e5 saken. Ibland f\u00f6rs\u00f6kte hon prata om n\u00e5got annat. N\u00e5got som var kul att hitta p\u00e5 eller n\u00e5got roligt minne hon hade, men direkt f\u00f6rs\u00f6kte grannen byta sp\u00e5r. Aldrig var han nyfiken p\u00e5 hennes liv. Vad hon ville eller var intresserad av. Stina l\u00e4ngtade inte efter att m\u00f6ta sin granne, \u00e4ven om hon fortfarande tyckte synd om honom. Hon hoppades att hon skulle hitta ett s\u00e4tt att s\u00e4tta gr\u00e4nser f\u00f6r umg\u00e4nget med grannen. Det var som om hon k\u00e4nde sig tvingad att umg\u00e5s med honom s\u00e5 fort hon hade en ledig stund, och det var inget som gjorde henne glad. Snarare blev hon dr\u00e4nerad p\u00e5 energi.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r blev Stina glad n\u00e4r hon kom hem och s\u00e5g att det var m\u00f6rkt i grannens f\u00f6nster. Kanske han ocks\u00e5 hade tagit sig ut n\u00e5gonstans i helgen. Promenerat eller hittat p\u00e5 n\u00e5got annat roligt. Klockan var inte mer \u00e4n \u00e5tta p\u00e5 kv\u00e4llen och hon s\u00e5g fram emot att ta en kopp te och sm\u00f6rg\u00e5s. Sen kunde hon l\u00e4sa lite i boken hon t\u00e4nkt l\u00e4sa p\u00e5 bussen. Hon hade inte hunnit s\u00e5 l\u00e5ngt i l\u00e4sningen f\u00f6r det var s\u00e5 vackert l\u00e4ngs v\u00e4gen. Hon nj\u00f6t av att se naturen genom bussf\u00f6nstren. Resan gick fort och boken var n\u00e4stan ol\u00e4st n\u00e4r hon lade ner den i v\u00e4skan. N\u00e4r hon kommer in i trapphuset h\u00f6r hon n\u00e5gon st\u00e4nga en d\u00f6rr, men inget annat.<\/p>\n\n\n\n

Stina tycker det \u00e4r sk\u00f6nt att komma hem, \u00e4ven om hon saknar hemk\u00e4nslan hos mamma. Det hade varit fint med n\u00e5gon som v\u00e4ntat p\u00e5 henne h\u00e4r ocks\u00e5, t\u00e4nker hon. Hon har i helgen best\u00e4mt sig f\u00f6r att bjuda hem n\u00e5gra av sina arbetskamrater fram\u00f6ver. Kanske bara en och en, men hon vill l\u00e4ra k\u00e4nna dem b\u00e4ttre. Flera har hon pratat mycket med vid fikat p\u00e5 jobbet och n\u00e5gra har hon fikat med p\u00e5 stan. Ett par av dem tog hon en promenad i parken med vid n\u00e5got tillf\u00e4lle. N\u00e4r hon tr\u00e4ffade v\u00e4nnerna i kyrkan hemma hade de ber\u00e4ttat om att en av deras skolkompisar ocks\u00e5 bodde stan. Hon hade varit hemma f\u00f6rra helgen och hade haft tv\u00e5 kompisar med fr\u00e5n en kyrka i stan som de alla tre var med i. Stina hade f\u00e5tt adressen och de hoppades att hon skulle ta sig dit snart. Kanske redan p\u00e5 s\u00f6ndag. L\u00e4ngtan efter gemenskap med andra kristna hade \u00e5ter v\u00e4ckts i henne. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina sitter i sin soffa och kopplar av med sin bok h\u00f6r hon ljud inifr\u00e5n grannens l\u00e4genhet. Hon kan inte avg\u00f6ra vad det \u00e4r, men det l\u00e5ter som om han flyttar p\u00e5 m\u00f6bler. Kanske \u00e4r det n\u00e5got som inspirerat honom till att g\u00f6ra annat \u00e4n det gamla vanliga, hoppas hon, d\u00e4r hon sitter och funderar.<\/p>\n\n\n\n

Natten blir lite r\u00f6rig. Stina dr\u00f6mmer och vaknar flera g\u00e5nger. Vid ett tillf\u00e4lle minns hon att hon h\u00f6rt n\u00e5gon vissla en slinga, men vet inte om hon var vaken d\u00e5 eller dr\u00f6mde. N\u00e4r klockan ringer p\u00e5 morgonen vill hon helst ligga kvar i s\u00e4ngen, men hon vet att det inte l\u00f6nar sig att v\u00e4nta. Hon s\u00e4tter ner f\u00f6tterna p\u00e5 golvet och g\u00e5r mot toaletten. Det dyker upp en s\u00e5ng i tankarna. En s\u00e5ng hon var med och sj\u00f6ng i kyrkan hemma ig\u00e5r. \u201dDet g\u00e5r en v\u00e4g mot framtiden, det h\u00f6rs en s\u00e5ng fr\u00e5n himmelen\u201d. Hon kommer inte ih\u00e5g hela texten men melodin har fastnat och hon nynnar den flera g\u00e5nger. Det \u00e4r som om hon blir glad av texten och melodin. Allt f\u00e5r henne att t\u00e4nka p\u00e5 att det finns ett hopp och hon kommer p\u00e5 sig med att s\u00e4ga n\u00e5gra ord till Gud d\u00e4r hon g\u00e5r och plockar fram frukost till sig.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina h\u00e4mtar sin cykel ser hon som vanligt upp mot huset men grannen visar sig inte i f\u00f6nstret idag heller. Hon best\u00e4mmer sig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e4ppa orostankarna f\u00f6r grannen. Det beh\u00f6ver ju absolut inte vara n\u00e5got konstigt som h\u00e4nt. Hon vill inte grubbla och p\u00e5minner sig om att Gud kan ta hand om allt och alla. Jag vet ju inte s\u00e5 mycket om mina andra grannar heller, t\u00e4nker hon. Vi f\u00e5r l\u00e4tt nya vanor och mannen kanske har \u00e4ndrat sina; best\u00e4mt sig f\u00f6r sovmorgon eller har andra planer f\u00f6r dagen, g\u00e5r tanken vidare. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 jobbet \u00e4r det som vanligt men hon delar g\u00e4rna med sig av det roliga hon varit med om hemma i helgen, n\u00e4r hon sitter vid fikabordet med arbetskompisarna. N\u00e5gon fr\u00e5gar lite nyfiket om hur det \u00e4r att bo p\u00e5 en s\u00e5n liten ort och varf\u00f6r hon flyttat, men snart \u00e5terg\u00e5r samtalet till att handla om jobbet. P\u00e5 eftermiddagen fr\u00e5gar hon en av kompisarna om hon vill cykla en runda med henne p\u00e5 kv\u00e4llen. V\u00e4dret ser ut att bli fint resten av dagen och de kan ta med fika och sitta nere vid havet en stund. Stina blir glad n\u00e4r hon f\u00e5r ett ja av Eva p\u00e5 sin fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4gen hem stannar hon till vid en aff\u00e4r f\u00f6r att handla. B\u00e5de det hon beh\u00f6ver f\u00f6r veckan och f\u00f6r kv\u00e4llens utflykt. Hon \u00e4r glad och t\u00e4nker p\u00e5 att hon har det s\u00e5 bra. N\u00e4r Stina cyklar hem\u00e5t ser hon grannen r\u00f6ra sig i en park i n\u00e4rheten. Han har allts\u00e5 gett sig av p\u00e5 promenad, t\u00e4nker hon glatt och k\u00e4nner sig fri fr\u00e5n plikten att alltid umg\u00e5s med honom efter jobbet. Kanske har hennes tal om att komma ut och r\u00f6ra p\u00e5 sig \u00e4nd\u00e5 betytt n\u00e5got f\u00f6r honom.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r hon kommer hem l\u00e4gger hon sig en stund p\u00e5 soffan. Vill bara varva ner efter jobbet och lyssnar p\u00e5 musik hon laddat ner i sin telefon. Stina somnar till men vaknar av ett ljud vid ytterd\u00f6rren. Det \u00e4r kanske bara n\u00e5gon som st\u00f6tt till n\u00e4r man g\u00e5tt f\u00f6rbi, t\u00e4nker hon. Hon plockar fram termos och mugg. Fixar kaffe och sm\u00f6rg\u00e5sar. Tar fram en filt och ett sittunderlag. Det kan vara kallt vid havet p\u00e5 kv\u00e4llen. Hon och Eva har best\u00e4mt tr\u00e4ff vid Stortorget. D\u00e4r finns m\u00e5nga b\u00e4nkar om man beh\u00f6ver v\u00e4nta en stund p\u00e5 varandra. Stina tar sin fikakorg och s\u00e4tter p\u00e5 sig jacka och skor. D\u00f6rren k\u00e4nns tung att \u00f6ppna. Det \u00e4r som om n\u00e5got st\u00e5r i v\u00e4gen. Stina trycker till med all kraft och hon h\u00f6r ett kras. N\u00e4r hon lyckats \u00f6ppna d\u00f6rren ser hon en kruka ligga s\u00f6nderslagen p\u00e5 golvet. N\u00e5gon har tydligen satt fram blombordet, som st\u00e5tt vid f\u00f6nstret i trappan, framf\u00f6r hennes d\u00f6rr. Hon orkar inte t\u00e4nka p\u00e5 varf\u00f6r och har inte heller tid att t\u00e4nka p\u00e5 det nu. Stina borstar ihop det v\u00e4rsta av jorden intill v\u00e4ggen och ger sig iv\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n

Eva sitter och v\u00e4ntar p\u00e5 henne. Stina ber\u00e4ttar kort varf\u00f6r hon \u00e4r lite sen, men hoppar inte av cykeln och de \u00e4r snart iv\u00e4g. Det \u00e4r en mycket vacker kv\u00e4ll. Solen lyser och snart ser de havet \u00f6ppna sig. \u201dDet finns m\u00e5nga vackra platser p\u00e5 v\u00e5r jord\u201d, s\u00e4ger Stina och v\u00e4nder sig mot Eva och ler. \u201dVad roligt att du f\u00f6ljde med! Jag cyklar ibland ner hit, men det har inte blivit s\u00e5 ofta den sista tiden, och det \u00e4r absolut roligare att ha s\u00e4llskap med n\u00e5gon. Ska vi s\u00e4tta oss ute vid brygga 3?\u201d, s\u00e4ger hon till Eva. Eva nickar.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r fler som har den h\u00e4r platsen som utflyktsm\u00e5l, men inte fler \u00e4n att de ocks\u00e5 f\u00e5r plats att sitta och titta ut \u00f6ver havet. Eva och Stina k\u00e4nner inte varandra s\u00e5 v\u00e4l, men \u00e4nd\u00e5 kommer samtalet in p\u00e5 n\u00e5gra privata saker efter en stund. De har jobbat ungef\u00e4r lika l\u00e4nge p\u00e5 samma arbetsplats, de \u00e4r ungef\u00e4r lika gamla, men Eva har v\u00e4xt upp h\u00e4r i stan. Eva kan ber\u00e4tta lite om stan. S\u00e5nt som Stina aldrig h\u00f6rt f\u00f6rut. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt l\u00e4r hon k\u00e4nna sin nya hemort b\u00e4ttre \u00e4n d\u00e5 hon kom f\u00f6r mer \u00e4n ett halv\u00e5r sen. N\u00e4r det \u00e4r dags att cykla hem kommer Stina att t\u00e4nka p\u00e5 grannen. Kanske \u00e4r det han som satte bordet framf\u00f6r hennes d\u00f6rr? Men varf\u00f6r skulle han g\u00f6ra det? Hon vet inte om hon vill ber\u00e4tta f\u00f6r Eva. Kanske Eva tycker hon \u00e4r konstig som har umg\u00e5tts s\u00e5 mycket med sin granne. Men n\u00e4r de skiljs vid Stortorget ber\u00e4ttar \u00e4nd\u00e5 Stina att hon \u00e4r lite orolig \u00f6ver det som h\u00e4nde hemma innan de m\u00f6ttes. Eva lyssnar och s\u00e4ger att Stina m\u00e5ste h\u00f6ra av sig om det \u00e4r n\u00e5got konstigt n\u00e4r hon kommer hem. \u201dDet k\u00e4nns sk\u00f6nt att veta\u201d, s\u00e4ger Stina.<\/p>\n\n\n\n

I trapphuset ser det likadant ut som det brukar. N\u00e5gon har st\u00e4dat upp jorden och den trasiga krukan. Det st\u00e5r en annan blomma p\u00e5 bordet borta vid f\u00f6nstret. Bordet verkar inte ha skadats och Stina f\u00f6rs\u00f6ker sl\u00e4ppa tanken om varf\u00f6r bordet hade st\u00e4llts framf\u00f6r hennes d\u00f6rr. Det var kanske ett misstag. N\u00e5gon som h\u00f6ll p\u00e5 att ordna n\u00e5got i trapphuset men blivit avbruten och gl\u00f6mt att man st\u00e4llt bordet vid en d\u00f6rr.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r tyst hemma och tyst hos grannen. Hon gl\u00f6mde titta upp n\u00e4r hon kom hem, men f\u00f6rs\u00f6ker att inte t\u00e4nka p\u00e5 grannen nu. Det har varit en s\u00e5 rolig dag. T\u00e4nk att hon v\u00e5gade bjuda med sig Eva till havet. S\u00e5 mycket roligare n\u00e4r man har v\u00e4nner, t\u00e4nker Stina. Den h\u00e4r natten sover hon b\u00e4ttre och vaknar glad morgonen d\u00e4rp\u00e5. I trapphuset st\u00f6ter hon p\u00e5 grannen och ber\u00e4ttar glatt att hon f\u00e5tt en v\u00e4n och att de cyklat till havet ig\u00e5r. Han tittar bara bistert, men svarar n\u00e5got muttrande p\u00e5 hennes \u201dhej d\u00e5, ha en bra dag!\u201d. Stina b\u00f6rjar sjunga p\u00e5 v\u00e4gen till jobbet. S\u00e5 h\u00e4rligt det \u00e4r att sjunga, att cykla, att leva.<\/p>\n\n\n\n

Idag ska hon tv\u00e4tta n\u00e4r hon kommer hem, men hon ska ocks\u00e5 cykla f\u00f6rbi kyrkan som man ber\u00e4ttade om hemma i s\u00f6ndags. Kanske de har n\u00e5gon annonsering om n\u00e4r man tr\u00e4ffas d\u00e4r, gissar Stina. Hon hinner cykla f\u00f6rbi d\u00e4r p\u00e5 v\u00e4gen hem fr\u00e5n jobbet. Det visar sig att kyrkan har tr\u00e4ffar n\u00e4stan varje dag, men de flesta av tiderna jobbar hon. I morgon kv\u00e4ll har de en samling som hon kan g\u00e5 p\u00e5, annars blir det inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 s\u00f6ndag. Stina hoppas hon ska v\u00e5ga g\u00e5 redan i morgon. Det k\u00e4nns i alla fall roligt att hon best\u00e4mt sig f\u00f6r att g\u00e5 dit.<\/p>\n\n\n\n

Hemma ser hon grannen st\u00e5 i f\u00f6nstret och titta ut. Stina vinkar men f\u00e5r inget gensvar. Kanske han inte sett henne utan st\u00e5r och tittar efter n\u00e5got annat, vill hon tro. Det var nu flera dagar sedan de fikade tillsammans, men hon saknar inte det. Oftast har hon k\u00e4nt sig olustig tillsammans med honom, men har trott att det skulle bli b\u00e4ttre n\u00e4r de l\u00e4rde k\u00e4nna varandra. Nu undrar hon om det \u00e4r och har varit till n\u00e5gon hj\u00e4lp f\u00f6r honom att de umg\u00e5tts. Stina t\u00e4nker att hon kanske kan k\u00f6pa en blomma i veckan och l\u00e4mna till honom ist\u00e4llet. Visa honom att hon bryr sig.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina kommer fram till sin d\u00f6rr ser hon att n\u00e5got inte \u00e4r som vanligt. Hennes d\u00f6rrmatta \u00e4r s\u00f6nderklippt och det finns en stor lapp p\u00e5 d\u00f6rren. \u201dDu h\u00f6r inte hemma h\u00e4r\u201d, st\u00e5r det med stora bokst\u00e4ver p\u00e5 ett skrynkligt papper. Nu k\u00e4nns det verkligen olustigt igen och hon vet inte vad hon ska g\u00f6ra med det. Det finns ingen annan i trapphuset hon misst\u00e4nker, \u00e4ven om hon inte k\u00e4nner sina grannar s\u00e5 bra. De flesta h\u00e4lsar n\u00e4r de m\u00f6ts i trappan eller utanf\u00f6r huset, annars har de varken varit i direkt samtal eller varit hemma hos varandra, hon och de andra grannarna. En kvinna h\u00e4lsade henne v\u00e4lkommen i samband med att hon flyttade hit, men andra verkar inte ha reagerat speciellt p\u00e5 att hon \u00e4r ny h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om Stina helst hade velat g\u00e5 ut igen beh\u00f6ver hon tv\u00e4tta. Det var flera veckor sedan hon hade tv\u00e4ttstugan senast. D\u00e4rf\u00f6r plockar hon ihop sin tv\u00e4tt, plockar ner tv\u00e4ttmedlet och tar hissen ner till k\u00e4llaren. H\u00e4r verkar allt som vanligt. Det st\u00e4mmer att hon \u00e4r uppsatt p\u00e5 tv\u00e4ttid och hon l\u00e4gger i tv\u00e5 maskiner. Det \u00e4r lika bra att bli hemma och g\u00f6ra f\u00e4rdigt i tv\u00e4ttstugan, t\u00e4nker hon. D\u00e4rf\u00f6r tv\u00e4ttar hon upp det som beh\u00f6ver tv\u00e4ttas f\u00f6r hand och h\u00e4nger upp det i torksk\u00e5pet. Sen \u00e5ker hon upp igen.<\/p>\n\n\n\n

Hemma g\u00f6r Stina i ordning n\u00e5gra sm\u00f6rg\u00e5sar och en kopp te. Hon s\u00e4tter sig i soffan. Idag g\u00e5r det inte att koppla av p\u00e5 soffan och vila. Tankarna g\u00e5r runt. Vad ska hon g\u00f6ra med det hon varit med om h\u00e4r hemma de senaste dagarna? Hon vill inte ringa och ber\u00e4tta f\u00f6r mamma och inte heller sin moster. Det var s\u00e5 roligt att vara hemma och nu vill hon inte oroa dem. Hemma hade Stina mest ber\u00e4ttat om hur det var p\u00e5 jobbet och att hon l\u00e4ngtade efter att f\u00e5 n\u00e5gra fler v\u00e4nner. Det var d\u00e5 de hade b\u00f6rjat prata om hur l\u00e4tt det kunde vara att f\u00e5 nya fina v\u00e4nner om hon letade upp en kyrka att g\u00e5 till. Samtalen hade mest handlat om vilka man k\u00e4nde i storstan och som kunde veta var det fanns en kyrka d\u00e4r Stina kunde k\u00e4nna sig hemma. Mamma hade ringt n\u00e5gra samtal till v\u00e4nner och Stina hade som sagt sj\u00e4lv fr\u00e5gat n\u00e5gon n\u00e4r de var p\u00e5 gudstj\u00e4nst hemma p\u00e5 s\u00f6ndagen. Det hade varit ljusa, hoppfulla tankar som Stina hade med sig p\u00e5 hemresan. Nu visste hon inte hur allt det d\u00e4r olustiga skulle f\u00f6rsvinna. Hur hon skulle g\u00f6ra i kontakten med grannen. Stina visste inte s\u00e4kert om det var han som satt krukan utanf\u00f6r d\u00f6rren och klippt s\u00f6nder hennes d\u00f6rrmatta, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 som om han har betett sig annorlunda den senaste tiden, tycker hon. N\u00e4r hon sen t\u00e4nker efter inser hon att han kanske inte var s\u00e5 annorlunda mot tidigare. Det var bara hon som b\u00f6rjat reflektera. Reflektera \u00f6ver varf\u00f6r hon k\u00e4nde olust d\u00e5 hon borde k\u00e4nna nyfikenhet och gl\u00e4dje om det skulle vara v\u00e4nskap. Stina har b\u00f6rjat ifr\u00e5gas\u00e4tta hur grannen bem\u00f6tte henne. Hur hon och hennes liv egentligen verkade var ointressant f\u00f6r honom. Han talade bara om sig sj\u00e4lv och handlade det om andra var det mest kritik, m\u00e4rkte hon ganska snart. Det m\u00e4rktes ingen f\u00f6r\u00e4ndring i hans sj\u00e4lvcentrerade monologer och det verkade inte ber\u00f6ra honom alls vad Stina hade f\u00f6r sig om dagarna. Stina k\u00e4nde tydligt att hon beh\u00f6vde n\u00e5gon att samtala med innan hon visste vad hon skulle g\u00f6ra. Om hon nu skulle g\u00f6ra n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r hon sitter d\u00e4r i soffan med sin tekopp b\u00f6rjar hon prata med Gud om hur det \u00e4r. S\u00e5 h\u00e4r vill hon inte ha det, s\u00e4ger hon till Gud. \u201dJag \u00f6nskar att mitt hem ska vara en sk\u00f6n plats att vara i,\u201d s\u00e4ger hon till Gud. \u201dNu t\u00e4nker jag bara p\u00e5 det oroliga i att inte veta vad grannen t\u00e4nker s\u00e4ga och g\u00f6ra. Jag k\u00e4nner mig r\u00e4dd och olustig. Gud hj\u00e4lp mig!\u201d, ber hon. Efter en stund k\u00e4nner hon sig lugnare och best\u00e4mmer sig f\u00f6r att inte g\u00f6ra n\u00e5gonting \u00e5t relationen till grannen ikv\u00e4ll, om det inte h\u00e4nder n\u00e5got speciellt. D\u00e4remot skriver hon ner lite tankar och erfarenheter hon har av grannen. Det kan vara bra att ha f\u00f6r att hj\u00e4lpa minnet i alla fall. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r klockan blir sju \u00e5ker Stina ner och h\u00e4nger upp tv\u00e4tten. En del kan hon torka i tumlaren. Hon best\u00e4mmer sig f\u00f6r att g\u00e5 ut en runda medan tv\u00e4tten torkar. Det \u00e4r sk\u00f6nt att komma ut. F\u00f6rs\u00f6ka t\u00e4nka p\u00e5 allt det vackra omkring henne. Roliga hus. Annorlunda hus. Trevliga hus och tr\u00e4dg\u00e5rdar. Fula hus blandat med vanliga hus. Stora hus och sm\u00e5 hus. Mest h\u00f6ga hus, om man ska j\u00e4mf\u00f6ra med hennes hemby, men m\u00e5nga av dem \u00e4r ocks\u00e5 inbjudande och det ser trevligt ut n\u00e4r man tittar upp emot l\u00e4genheter d\u00e4r det lyser i f\u00f6nstren. N\u00e5gra kvarter ifr\u00e5n hennes hus ligger en trevlig sammans\u00e4ttning av hus som hon lagt m\u00e4rke till tidigare. Det \u00e4r som att titta in p\u00e5 en g\u00e5rd n\u00e4r man ser det fr\u00e5n trottoaren. Husen \u00e4r inte s\u00e5 h\u00f6ga och ligger liksom omkring g\u00e5rden. Det v\u00e4xer flera tr\u00e4d p\u00e5 innerg\u00e5rden och mitt i st\u00e5r en stor bok. Bredvid den finns en liten damm med n\u00e4ckrosor i. En g\u00e5ng gick hon in d\u00e4r och tittade men ville inte s\u00e4tta sig p\u00e5 b\u00e4nken f\u00f6r det verkar lite f\u00f6r privat. Men det ser inbjudande och hemtrevligt ut d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Egentligen vill Stina inte titta upp mot sitt eget hus n\u00e4r hon n\u00e4rmar sig hemmet, men g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5. Det \u00e4r m\u00f6rkt hos grannen men hon kan se en skugga r\u00f6ra sig vid gardinen. \u201dJag har best\u00e4mt mig att inte g\u00f6ra n\u00e5gonting ikv\u00e4ll\u201d, s\u00e4ger hon h\u00f6gt till sig sj\u00e4lv och hoppas att hon ska h\u00e5lla fast vid det. Det h\u00f6rs ljud vid ytterd\u00f6rren n\u00e4r hon g\u00e5r f\u00f6rbi grannen och hon kan t\u00e4nka sig att han st\u00e5r och tittar i titth\u00e5let, men hon g\u00e5r bara f\u00f6rbi. S\u00e5 kommer hon ih\u00e5g att hon skulle h\u00e4mta upp tv\u00e4tten och v\u00e4nder och g\u00e5r tillbaka till hissen. Inget verkar annorlunda n\u00e4r hon kommer upp igen och Stina plockar i ordning tv\u00e4tten hon har i sina kassar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att slippa t\u00e4nka p\u00e5 alla ljud, som kanske \u00e4r som vanligt men som hon nu har b\u00f6rjat t\u00e4nka p\u00e5, s\u00e4tter Stina p\u00e5 musik. Det \u00e4r sk\u00f6nt att h\u00f6ra lugna l\u00e5tar med ord om gl\u00e4dje och ro. Stina h\u00e4mtar sin Bibel och sl\u00e5r upp den d\u00e4r hon ser att det ligger ett m\u00e4rke. Psaltaren 23 k\u00e4nner hon igen och hon l\u00e4ser det f\u00f6rst tyst och sedan h\u00f6gt. \u201dHerren \u00e4r min herde, mig skall inget fattas. Han l\u00e5ter mig vila p\u00e5 gr\u00f6na \u00e4ngar, han f\u00f6r mig till vatten d\u00e4r jag finner ro.\u201d Det \u00e4r fina ord och hon f\u00f6rs\u00f6ker lyssna och ta in dem.<\/p>\n\n\n\n

Ikv\u00e4ll l\u00e4gger Stina sig tidigt. Hon h\u00f6r ljud fr\u00e5n grannen n\u00e4r hon stoppar musiken. Det verkar som han b\u00e5de har radio och TV p\u00e5slagen och ljuden \u00e4r h\u00f6ga. \u00c4ven om de st\u00f6r henne vill hon inte ringa p\u00e5 och klaga. Hon har ju best\u00e4mt sig f\u00f6r att v\u00e4nta med att ta kontakt med grannen och vill h\u00e5lla kvar vid det beslutet. Efter att ha f\u00f6rs\u00f6kt sova en stund g\u00e5r hon upp och l\u00e4ser lite i boken hon hade med sig p\u00e5 hemresan. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att koncentrera sig men det hj\u00e4lper lite att h\u00e5lla tankarna fr\u00e5n de h\u00f6ga ljuden fr\u00e5n grannen. Hon blir s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6r tr\u00f6tt f\u00f6r att l\u00e4sa och lyckas somna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina vaknar av klockans ringning halv sju, k\u00e4nner hon sig inte uts\u00f6vd men g\u00e5r direkt upp och st\u00e4nger av ringningen. Det \u00e4r inte l\u00f6nt att ligga kvar i s\u00e4ngen, \u00e4r hennes policy. F\u00f6r att piggna till tv\u00e4ttar hon sig i ansiktet med kallt vatten direkt n\u00e4r hon kommer in p\u00e5 toaletten. Idag har hon ju t\u00e4nkt bes\u00f6ka kyrkan p\u00e5 kv\u00e4llen. Det \u00e4r n\u00e5got att se fram emot, tror hon. Hur var det nu med grannen? Hon vet fortfarande inte hur hon ska tackla det. B\u00e4st att v\u00e4nta, t\u00e4nker hon. Men n\u00e4r hon kommer ut i trappan st\u00e5r han d\u00e4r. Tyst. Pockande p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt; som om han vill s\u00e4ga n\u00e5got. Stina blir villr\u00e5dig. Letar i grannens ansikte och kroppsspr\u00e5k om hon kan se n\u00e5got som tyder p\u00e5 att han \u00e5ngrar sig, men hon hittar inget och inget s\u00e4ger han. Som om hon har skyldigheter gentemot honom, t\u00e4nker hon. \u201dVarf\u00f6r f\u00e5r jag skuldk\u00e4nslor?\u201d, undrar hon f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Ja, jag kan ju \u00f6nskar honom en fin dag, t\u00e4nker hon och hon g\u00f6r ocks\u00e5 det. Ingen reaktion syns i grannens ansikte och Stina blir tveksam till om hon kan g\u00e5 nu eller om hon m\u00e5ste inleda ett samtal. Erfarenheterna av umg\u00e4nget med honom \u00e4r att det inte hj\u00e4lper med samtal och \u00e4nd\u00e5 b\u00f6rjar hon fr\u00e5ga hur han m\u00e5r. Direkt kommer en svada om hur synd det \u00e4r om honom. Om att Stina inte vet och f\u00f6rst\u00e5r hur or\u00e4ttvist han blir behandlad. Alltid. Av allt och alla. Att ingen bryr sig om hur han har det. Efter en l\u00e5ng utl\u00e4ggning av grannen, d\u00e4r hon inte lyckas komma med ett enda ord av uppmuntran, \u00e4r det inte l\u00e4tt att p\u00e5minna honom om att hon \u00f6nskar honom en fin dag. Hon best\u00e4mmer sig ist\u00e4llet f\u00f6r att hon helt enkelt m\u00e5ste g\u00e5 nu om hon ska hinna till jobbet. \u201dJag \u00e4r sen idag och sov d\u00e5ligt i natt\u201d, s\u00e4ger hon, \u201dmen nu m\u00e5ste jag cykla till jobbet. Hej d\u00e5.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dDet m\u00e5ste bli ett slut p\u00e5 det h\u00e4r\u201d, t\u00e4nker hon. Hon k\u00e4nner att han st\u00e5r kvar och tittar p\u00e5 henne, b\u00e5de n\u00e4r hon g\u00e5r iv\u00e4g ner f\u00f6r trapporna och n\u00e4r hon tar sin cykel p\u00e5 g\u00e5rden. \u201dJag kan inte hj\u00e4lpa honom\u201d, \u201dinte p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet i alla fall. Men hur? Och vem kan?\u201d. Tankarna forts\u00e4tter n\u00e4r hon cyklar iv\u00e4g men n\u00e4r hon v\u00e4l n\u00e4rmar sig jobbet sl\u00e4pper det och hon \u00e4r glad \u00f6ver att komma in i v\u00e4rmen och gemenskapen p\u00e5 arbetsplatsen. Att f\u00e5 bli h\u00e4lsad \u201dHej Stina\u201d fr\u00e5n olika h\u00e5ll, fyller henne med gl\u00e4dje och tacksamhet. \u201dT\u00e4nk att f\u00e5 komma till arbetet och k\u00e4nna sig hemma h\u00e4r!\u201d. \u00c4ven om Stina har mycket att g\u00f6ra och arbetsdagarna ibland blir stressiga och l\u00e5nga, k\u00e4nner hon hela tiden att det finns en v\u00e4rme och omtanke mellan m\u00e5nga av arbetskamraterna. Det \u00e4r l\u00e4tt att komma in p\u00e5 goda samtal, ocks\u00e5 i fikarummet, och Stina \u00e4r glad att flytten till storstan blev s\u00e5 bra.<\/p>\n\n\n\n

Eva kommer och v\u00e4xlar n\u00e5gra ord om utflykten de hade i m\u00e5ndags. De har n\u00e5got att dela som f\u00f6rdjupar deras v\u00e4nskap, verkar det som. S\u00e4kert kan f\u00f6rtroenden och v\u00e4nskap byggas med fler p\u00e5 arbetsplatsen, tror Stina. \u00c4n finns det ingen hon v\u00e5gar anf\u00f6rtro sin hemsituation till, men hon letar i informationen fr\u00e5n F\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden och hittar kontaktuppgifter till en kurator. Det kanske kan bli till hj\u00e4lp, t\u00e4nker hon, och skriver in telefonnumret i sin mobil.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4ffen i kyrkan b\u00f6rjar med soppa och d\u00e4rf\u00f6r har Stina best\u00e4mt sig f\u00f6r att jobba tills det \u00e4r dags att cykla dit. Lite pirrigt k\u00e4nns det, men hon har best\u00e4mt sig innan och \u00e4r glad att hon gjort det. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 med gl\u00e4dje och lite f\u00f6rv\u00e4ntan hon n\u00e4rmar sig kyrkan. Klockan har blivit n\u00e4stan sex. Det \u00e4r inte m\u00e5nga som r\u00f6r sig utanf\u00f6r men Stina ser ett par l\u00e5sa sina cyklar och samtala med varandra. De verkar inte ha tid att registrera henne n\u00e4r hon parkerar sin cykel i st\u00e4llet. Paret g\u00e5r in i kyrkan och d\u00f6rren g\u00e5r igen. N\u00e4r Stina \u00f6ppnar ser hon en kvinna komma emot henne. Kvinnan h\u00e4lsar v\u00e4lkommen och fr\u00e5gar om Stina varit d\u00e4r tidigare. Stina ber\u00e4ttar bara att hon h\u00f6rt om kyrkan och l\u00e4st p\u00e5 deras affisch att det var \u00f6ppet f\u00f6r gemenskap ikv\u00e4ll. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r hon h\u00e4r. Kvinnan visar in henne till en samlingssal bredvid kyrksalen. D\u00e4r sitter ett f\u00e5tal m\u00e4nniskor vid n\u00e5gra bord och paret som Stina s\u00e5g utanf\u00f6r kyrkan st\u00e5r med n\u00e5gon annan i en k\u00f6 vid serveringsdisken.<\/p>\n\n\n\n

De som st\u00e5r borta vid serveringsdisken vinkar till Stina att komma fram. Hon f\u00e5r soppa och n\u00e5gra sm\u00f6rg\u00e5sar. Det ser ut som morotssoppa, men den heter \u201dIngers b\u00e4sta\u201d enligt anslaget om soppor f\u00f6r m\u00e5naden som finns p\u00e5 v\u00e4ggen. Stina fr\u00e5gar vad det kostar och de pekar p\u00e5 en burk d\u00e4r man f\u00e5r l\u00e4gga en g\u00e5va om man vill. \u201dAlla \u00e4r v\u00e4lkomna\u201d, s\u00e4ger en av dem, \u201d\u00e4ven d\u00e5 man inte har m\u00f6jlighet att betala. Njut av maten och gemenskapen!\u201d Det \u00e4r flera bord som \u00e4r helt tomma men Stina tar sikte p\u00e5 en plats vid ett bord d\u00e4r en lite \u00e4ldre dam sitter och \u00e4ter. De h\u00e4lsar p\u00e5 varandra och damen stannar upp och fr\u00e5gar vem hon \u00e4r. \u201dJag har inte sett dig tidigare\u201d, s\u00e4ger damen, \u201dmen jag har varit sjuk l\u00e4nge och \u00e4r glad att jag orkade g\u00e5 hit idag. Jag har saknat kyrkan s\u00e5 mycket, men jag vet att de har bett f\u00f6r mig och ibland ringer de och fr\u00e5gar hur jag har det. Det k\u00e4nns sk\u00f6nt att ha s\u00e5dana v\u00e4nner\u201d, s\u00e4ger hon. Och Stina nickar och ler. Det \u00e4r ju detta hon l\u00e4ngtat efter.<\/p>\n\n\n\n

Det droppar hela tiden in fler personer till kv\u00e4llen och snart sitter Stina och pratar med ett ungt par som nyss flyttat till storstan. De hade sett affischen, precis som hon, och best\u00e4mt sig f\u00f6r att bes\u00f6ka kyrkan ikv\u00e4ll. Stina k\u00e4nner sig tacksam \u00f6ver att hon ocks\u00e5 v\u00e5gade ta sig hit och ser att m\u00e5nga pratar med varandra vid de olika borden. Det unga paret fr\u00e5gar Stina lite om storstan, och \u00e4ven om Stina inte kan s\u00e5 mycket \u00e4n f\u00f6rst\u00e5r hon att hon l\u00e4rt sig hitta bra i stan genom att hon cyklat omkring i m\u00e5nga omr\u00e5den. Det visar sig att de b\u00e5da unga studerar och har tidigare pendlat in till storstan fr\u00e5n en mindre ort. Nu har de gift sig och vill g\u00e4rna bos\u00e4tta sig h\u00e4r f\u00f6r l\u00e4ngre tid. D\u00e4rf\u00f6r \u00f6nskar de ocks\u00e5 l\u00e4ra k\u00e4nna den h\u00e4r stan b\u00e4ttre. Ingen vid bordet fr\u00e5gar Stina n\u00e5got om kyrkan de sitter i, men hon f\u00f6rst\u00e5r att de andra \u00e4r bekv\u00e4ma med att vara h\u00e4r. Hon k\u00e4nner sig trygg med det.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 affischen stod ocks\u00e5 att det kommer att bli en andakt under kv\u00e4llen. Stina g\u00e5r med de andra och h\u00e4mtar kaffe och kaka. D\u00e5 kommer en pr\u00e4st in i rummet, h\u00e4lsar allm\u00e4nt p\u00e5 alla och s\u00e4ger att han kommer att sitta inne i kyrksalen en stund. Om man vill att n\u00e5gon ber tillsammans med honom f\u00f6r n\u00e5got som g\u00e4ller en sj\u00e4lv eller n\u00e5gon annan, s\u00e5 \u00e4r man v\u00e4lkommen in till honom d\u00e4r vid ljusb\u00e4raren. Det v\u00e4cker n\u00e5got i Stina. En l\u00e4ngtan efter att dela med sig av den oro hon k\u00e4nner inf\u00f6r grannen, men hon vet inte om hon v\u00e5gar. Stina ser den \u00e4ldre damen resa sig och med hj\u00e4lp av k\u00e4pp ta sig in i kyrksalen. Det dr\u00f6jer en stund innan hon kommer tillbaka. Stina sitter d\u00e4r med sitt kaffe. Det smakar gott, men tankarna vandrar lite fram och tillbaka. Hon kan inte riktigt koncentrera sig p\u00e5 samtalet med de andra vid bordet och best\u00e4mmer sig f\u00f6r att titta in i kyrksalen i alla fall och se hur det ser ut. Borta vid ljusb\u00e4raren sitter pr\u00e4sten med ryggen v\u00e4nd mot henne. Han b\u00f6jer sig fram och lyssnar p\u00e5 en ung kvinna. Efter en stund b\u00f6jer b\u00e5da huvudet och Stina gissar att pr\u00e4sten ber en b\u00f6n f\u00f6r henne. Stina v\u00e4nder tillbaka till sitt kaffe. Efter en stund blir det en kort andakt. Hon k\u00e4nner igen ett par av s\u00e5ngerna de sjunger och texten kvinnan l\u00e4ser \u00e4r samma som hon nyligen l\u00e4st fr\u00e5n Psaltaren. Texten om att Herren \u00e4r min herde och att han l\u00e5ter mig vila p\u00e5 gr\u00f6na \u00e4ngar. Det \u00e4r sk\u00f6nt att bli p\u00e5mind om det, t\u00e4nker Stina. Och n\u00e4r alla ber \u201dFader V\u00e5r\u201d tillsammans \u00e4r hon glad att hon kan f\u00e5 vara med i b\u00f6nen, \u00e4ven om hon inte kan den s\u00e5 bra.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r klockan n\u00e4rmar sig \u00e5tta reser sig flera i rummet. Flera har kommit och g\u00e5tt under kv\u00e4llen men n\u00e4r andakten \u00e4r slut \u00e4r det som om m\u00e5nga best\u00e4mt sig f\u00f6r att g\u00e5. Stina \u00e4r ocks\u00e5 tr\u00f6tt. Hon har inte varit hemma sen i morse och hon vet att hon beh\u00f6ver sova b\u00e4ttre i natt \u00e4n f\u00f6rra natten. D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger hon hej d\u00e5 till den \u00e4ldre damen och det unga paret. Det unga paret reser sig upp och s\u00e4ger n\u00e5got om att \u201dhoppas att vi ses p\u00e5 s\u00f6ndag ocks\u00e5! Det var trevligt att m\u00f6tas.\u201d Ocks\u00e5 den gamla damen ler och nickar \u00e5t henne.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina cyklar hem\u00e5t \u00e4r hon glad, men tr\u00f6tt. Det blev m\u00e5nga nya intryck i kyrkan, men det positiva \u00f6verv\u00e4ger och hon vill verkligen komma tillbaka n\u00e5gon g\u00e5ng. Hon hade g\u00e4rna velat f\u00e5 f\u00f6rb\u00f6n, men det kanske kan bli en annan g\u00e5ng, t\u00e4nker hon. Det \u00e4r som vanligt n\u00e4r hon kommer hem till huset. M\u00f6rkt i f\u00f6nstret hos grannen och kanske \u00e4r det hans skugga hon ser i rummet, men hon vet inte s\u00e4kert. Idag sitter det tv\u00e5 lappar p\u00e5 d\u00f6rren. Lika stora bokst\u00e4ver och lika skrynkliga papper. Som om personen varit arg n\u00e4r den skriver. \u201dDu \u00e4r falsk!\u201d, st\u00e5r det p\u00e5 det ena pappret och p\u00e5 det andra tror hon att det st\u00e5r: \u201dL\u00e5tsas inte att du \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n andra\u201d, men det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e4sa. Texten har t o m g\u00e5tt ut p\u00e5 sj\u00e4lva d\u00f6rren s\u00e5 personen m\u00e5ste ha klistrat upp pappren f\u00f6rst och skrivit sen. I brevinkastet har n\u00e5gon sl\u00e4ngt in en smutsig potatis och Stina r\u00e5kar trampa p\u00e5 den n\u00e4r hon kliver in i hallen.<\/p>\n\n\n\n

Usch!, t\u00e4nker Stina, jag vill inte ha det s\u00e5 h\u00e4r! Jag m\u00e5ste f\u00e5 hj\u00e4lp, men vem ska hj\u00e4lpa mig. N\u00e4r hon ska l\u00e4gga sig ber hon Gud om hj\u00e4lp, men s\u00e5 kommer hon p\u00e5 Psaltaren 23 och plockar \u00e4n en g\u00e5ng fram sin Bibel och l\u00e4ser Psalmen h\u00f6gt f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r som om Bibelorden f\u00f6rmedlar hopp till henne och hon k\u00e4nner sig lugnare. Hon sover mycket b\u00e4ttre den h\u00e4r natten. N\u00e4r hon g\u00e5r upp p\u00e5 toaletten vid midnatt h\u00f6r hon en stilla vissling, men ser inget n\u00e4r hon tittar ut genom f\u00f6nstret. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 g\u00e5r dagarna och det blir helg. Eva ringer henne p\u00e5 l\u00f6rdag morgon och fr\u00e5gar om de kan ta en cykeltur. G\u00e4rna, s\u00e4ger Stina, och fr\u00e5gar om hon har n\u00e5got utflyktsm\u00e5l. Eva har letat upp en vacker plats som det tar ungef\u00e4r en timme att cykla till. Hon vill inte f\u00f6rklara mer utan ber bara Stina fixa en mats\u00e4ck och s\u00e4ger att de kan m\u00f6tas p\u00e5 samma plats som f\u00f6rra g\u00e5ngen; vid Stortorget. Stina har inte hunnit \u00e4ta frukost \u00e4n och hon kokar n\u00e5gra \u00e4gg extra till sm\u00f6rg\u00e5sar hon kan ta med som utflyktsmat. S\u00e5 roligt att f\u00e5 bli \u00f6verraskad och medbjuden p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, t\u00e4nker hon. \u00c4ven om grannen forts\u00e4tter sina tr\u00e5kiga handlingar och attityder vill inte Stina att det ska ta bort gl\u00e4djen \u00f6ver livet. Vid Stortorget st\u00e5r redan Eva med sin cykel. Hon har lutat den mot en lyktstolpe och h\u00e5ller sitt ansikte v\u00e4nt mot solen. Det ser h\u00e4rligt ut.<\/p>\n\n\n\n

Eva och Stina cyklar efter en str\u00e4cka som Eva f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara allt eftersom de kommer till olika korsningar. Stina gissar snart att de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till en plats s\u00f6der om stan. Det \u00e4r en vacker solig dag, men det bl\u00e5ser en del och de tvingas ibland stanna till n\u00e4r vinden tar i. Stina har r\u00e4tt. De cyklar ner mot havet och h\u00e5ller sig n\u00e4ra det en l\u00e5ng str\u00e4cka. S\u00e5 sm\u00e5ningom kommer de till en h\u00f6jd med utsikt \u00f6ver havet. D\u00e4r pausar de och dricker lite vatten medan Eva f\u00f6rklarar var m\u00e5let \u00e4r. De kan n\u00e4stan se platsen d\u00e4r p\u00e5 andra sidan bukten. V\u00e4gen g\u00e5r f\u00f6rbi n\u00e5gra \u00f6ppna f\u00e4lt med bland annat vallmo. Sen kommer de genom en f\u00f6rort och sen \u00e5ter ut mot havet, vid andra sidan bukten. H\u00e4r cyklar man v\u00e4ldigt n\u00e4ra havet och kan se en stor bro som sammanbinder storstan med land p\u00e5 andra sidan vattnet. V\u00e4xtligheten v\u00e4xlar l\u00e4ngs cykelv\u00e4gen och s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer de ut till en vacker sandstrand med olika typer av buskar. Nyponrosorna \u00e4r s\u00e5 vackra, tycker Stina. H\u00e4r finns buskar med b\u00e5de rosa och vita blommor. Sista str\u00e4ckan g\u00e5r genom en mindre skog d\u00e4r man efter en kort stund ser tr\u00e4den glesna och dungen \u00f6ppna sig mot havet. Det \u00e4r som att \u00e5ka i en sagoskog, tycker Stina.<\/p>\n\n\n\n

De v\u00e4ljer att stanna p\u00e5 en plats med lite skydd f\u00f6r vinden och vacker utsikt \u00f6ver havet. Stina har tagit med sig en filt och de sl\u00e5r sig ner p\u00e5 den. Nu smakar det bra med sm\u00f6rg\u00e5sarna de har med sig. B\u00e5da har tagit med sig en termos med kaffe och de best\u00e4mmer att ta den ena nu och kanske spara den andra till en fikastund p\u00e5 hemv\u00e4gen. S\u00e5 h\u00e4rligt det \u00e4r, s\u00e4ger b\u00e5da n\u00e4stan samtidigt, och ser sig omkring. Stilla och vackert. N\u00e5gra svanar glider omkring p\u00e5 vattnet. Enstaka flygplan syns p\u00e5 himlen. Inga trafikljud, d\u00e5 det \u00e4r en bra bit att ta sig hit fr\u00e5n parkeringar. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt kommer man bara p\u00e5 g\u00e5ng- och cykelv\u00e4gar.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r de sen ligger p\u00e5 filten och njuter av solen v\u00e5gar Stina ber\u00e4tta lite om sin granne. Hon k\u00e4nner sig fortfarande os\u00e4ker p\u00e5 hur Eva ska reagera. Stina k\u00e4nner sig sj\u00e4lv tveksam till om hon har handlat r\u00e4tt. Det \u00e4r det d\u00e4r med att \u201dv\u00e4nda andra kinden till n\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r elak\u201d, som hon h\u00f6rde i kyrkan n\u00e4r hon var liten. Hon k\u00e4nner skuld \u00f6ver att hon varken vill eller v\u00e5gar umg\u00e5s med grannen l\u00e4ngre. Kanske \u00e4r det Stina sj\u00e4lv som handlar fel och hon \u00e4r r\u00e4dd att Eva ocks\u00e5 ska tycka s\u00e5. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6ver hon dela det med n\u00e5gon. Det \u00e4r hon fortfarande \u00f6vertygad om.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r de ligger d\u00e4r bredvid varandra och pratar, v\u00e5gar hon s\u00e4ga n\u00e5got som \u00e4r mer personligt ocks\u00e5. Stina b\u00f6rjar f\u00f6rst ber\u00e4tta om hur det b\u00e5de var sp\u00e4nnande och ensamt att komma ny till stan. S\u00e5 n\u00e4r grannen flera g\u00e5nger visat henne uppm\u00e4rksamhet genom att besvarar hennes h\u00e4lsning och korta kommentarer, t\u00e4nkte hon att det vore trevlig att f\u00e5 en v\u00e4n hemma i huset. Det skulle inte bli s\u00e5 komplicerat, t\u00e4nkte hon. Hemma hos mamma stannade man ju till och pratade med varandra, tog en kopp kaffe i tr\u00e4dg\u00e5rden eller i k\u00f6ket. Det fanns v\u00e4nskap lite \u00f6verallt. Nu k\u00e4ndes det mycket sv\u00e5rare. \u201dDet var som om ingen ville ha kontakt n\u00e4r jag kom inflyttande till huset\u201d, s\u00e4ger Stina. Det var f\u00f6rst\u00e5s n\u00e5gon enstaka som h\u00e4lsade men de flesta verkade inte ens l\u00e4gga m\u00e4rke till henne.<\/p>\n\n\n\n

Eva s\u00e4ger att hon k\u00e4nner igen det fr\u00e5n n\u00e4r hon flyttade hemifr\u00e5n och skulle bo sj\u00e4lv. \u00c4ven om hon var uppv\u00e4xt i stan s\u00e5 blev det nya omr\u00e5det s\u00e5 fr\u00e4mmande n\u00e4r man skulle bo och leva d\u00e4r. Det hade hj\u00e4lpt om n\u00e5gon hade uppm\u00e4rksammat en. Inte f\u00f6r att n\u00f6dv\u00e4ndigtvis bli v\u00e4nner, men \u00e5tminstone en bekant person. N\u00e5gon man k\u00e4nner igen och h\u00e4lsar p\u00e5. Kanske v\u00e4xlar n\u00e5gra ord med om v\u00e4dret, i alla fall. \u201dDet hade f\u00e5tt mig att k\u00e4nna mig hemma\u201d, s\u00e4ger Eva. Nu hade hon ist\u00e4llet ofta cyklat hem till sina f\u00f6r\u00e4ldrar efter jobbet och t o m sovit \u00f6ver m\u00e5nga g\u00e5nger. Ibland undrade hon vad det var f\u00f6r vits med att flytta hemifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom fick hon n\u00e5gra v\u00e4nner p\u00e5 jobbet och v\u00e5gade bjuda hem ett par av dem. Det blev ocks\u00e5 roligare att fixa n\u00e5got sj\u00e4lv i k\u00f6ket. Baka och laga mat. Prova recept. Nu var det f\u00f6r\u00e4ldrarna som kom och \u00e5t helgmiddag hos henne oftare \u00e4n att hon cyklade hem till dem. Eva \u00e4r duktig p\u00e5 att beskriva och ber\u00e4tta, och Stina letar efter ord att f\u00f6ra in samtalet p\u00e5 grannen igen. \u201dDet blev absolut inte som jag trott med grannen\u201d, s\u00e4ger Stina och Eva v\u00e4nder ansiktet mot henne. Det \u00e4r n\u00e5got i tonen i r\u00f6sten som f\u00e5r henne att reagera. Kanske \u00e4r det n\u00e4rheten till gr\u00e5t, eller n\u00e5gon annan k\u00e4nsla som v\u00e4cks till liv. S\u00e5 kommer Stinas ber\u00e4ttelser om hur hon f\u00f6rlorat det hon n\u00e4stan aldrig fick chans att uppleva. Gl\u00e4djen och tryggheten i ett eget hem. N\u00e4r Stina g\u00e5tt d\u00e4rhemma och dr\u00f6mt om att flytta hemifr\u00e5n hade hon ibland satt sig ner och ritat p\u00e5 hur hon ville bo. Ofta hade det handlat om hur hon ville bjuda hem v\u00e4nner och umg\u00e5s hemma hos sig. Det skulle vara ett vackert, varmt och v\u00e4lkomnande hem.  Nu kan hon inte ens k\u00e4nna l\u00e4ngtan efter att komma hem fr\u00e5n jobbet. Inte heller gl\u00e4dje i att g\u00e5 omkring d\u00e4r hemma och st\u00e4da och plocka. Hela tiden k\u00e4nner hon sig sp\u00e4nd \u00f6ver vad som ska och kan h\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n

Eva avbryter henne inte och n\u00e4r Stina v\u00e4l b\u00f6rjat ber\u00e4tta om sina k\u00e4nslor och upplevelser av grannen forsar orden ur henne. Hon m\u00e4rker att t\u00e5rarna kommer, men forts\u00e4tter \u00e4nd\u00e5. Till slut kommer ocks\u00e5 Stinas tankar av tveksamhet om hon gjort r\u00e4tt som avbrutit umg\u00e4nget med grannen. Det blir tyst en stund och Eva flikar in med en fr\u00e5ga: \u201dVad menar du?\u201d. \u201dJa, jag sviker ju ocks\u00e5 honom om jag slutar tacka ja till att fika med honom. Han har ingen att samtala med nu.\u201d \u201dSamtala med?\u201d, s\u00e4ger Eva. \u201dJag tycker det l\u00e5ter som han \u00e4r en person som bara hela tiden umg\u00e5s med sig sj\u00e4lv och sina tankar. I hans v\u00e4rld verkar det bara finnas plats f\u00f6r honom. Riktig v\u00e4nskap bygger p\u00e5 att b\u00e5da blir uppm\u00e4rksammade. Och hade det varit v\u00e4nskap fr\u00e5n hans sida hade han aldrig behandlat dig p\u00e5 det s\u00e4tt som han nu g\u00f6r. Egentligen borde du anm\u00e4la honom f\u00f6r Polisen. Det han har gjort mot dig \u00e4r inte acceptabelt. Han har p\u00e5 flera s\u00e4tt tr\u00e4tt \u00f6ver gr\u00e4nsen f\u00f6r vad som \u00e4r lagligt.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Nu gr\u00e5ter Stina h\u00f6gt. Men det \u00e4r som om n\u00e5got lossnat inom henne. En tung b\u00f6rda som ramlat av. Och orden i Psaltarpsalmen, \u201dHerren l\u00e5ter mig vila p\u00e5 gr\u00f6na \u00e4ngar\u201d, dyker upp i hennes tankar. De blir p\u00e5tagliga nu n\u00e4r hon till\u00e5ter sig k\u00e4nna hur l\u00e4ttnaden av Evas reaktion p\u00e5 hennes ber\u00e4ttelser sprider sig i hela henne. Har Gud svarat p\u00e5 mina b\u00f6ner, t\u00e4nker Stina. Stina reser sig upp och ser p\u00e5 Eva. \u201dVet du Eva, du har hj\u00e4lpt mig p\u00e5 ett s\u00e4tt som jag inte kan f\u00f6rklara. Jag vill inte blanda in min mamma eller moster i det h\u00e4r, men har f\u00f6rst\u00e5tt att jag beh\u00f6ver hj\u00e4lp av n\u00e5gon annan f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad jag ska g\u00f6ra. Nu vet jag att jag m\u00e5ste best\u00e4lla en tid hos en kurator eller n\u00e5gon annan som kan hj\u00e4lpa mig att f\u00f6rst\u00e5 hur jag ska g\u00f6ra. Tack Eva. Du \u00e4r en verklig v\u00e4n. Tack f\u00f6r att du orkade lyssna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Eva f\u00f6rs\u00f6ker leda in samtalet p\u00e5 grannen igen, men Stina k\u00e4nner att just nu \u00e4r det nog. Det r\u00e4ckte f\u00f6r att leda henne in p\u00e5 annat sp\u00e5r i tankarna och nu vill hon bara njuta av att vara h\u00e4r ute i naturen med en v\u00e4n. \u201dKan vi inte se vart vi kommer om vi cyklar en bit \u00e5t andra h\u00e5llet?\u201d, s\u00e4ger Stina och pekar bort\u00e5t buskagen som verkar leda runt en udde. Eva verkar gilla f\u00f6rslaget, men ser p\u00e5 klockan. De plockar ihop sina saker och lastar p\u00e5 cyklarna. Eva kollar p\u00e5 sin mobil. S\u00e4ger att hon ska se p\u00e5 kartan. Hon har varit h\u00e4r f\u00f6rut och vet att det finns lite olika stigar. N\u00e5gon l\u00f6per ut mot bilv\u00e4gen och det kanske beh\u00f6vs f\u00f6r flera av stigarna har s\u00e5 mycket sand att det inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att cykla. \u201dJag beh\u00f6ver vara hemma i tid ikv\u00e4ll\u201d, s\u00e4ger Eva, \u201ds\u00e5 i s\u00e5 fall kan vi bara cykla ner mot hamnen och se hur det ser ut innan vi v\u00e4nder hem\u00e5t.\u201d. \u201dOk?\u201d, fr\u00e5gar hon. \u201dVisst!\u201d, s\u00e4ger Stina. Hon har inte t\u00e4nkt p\u00e5 annat \u00e4n utflykten och inser f\u00f6rst\u00e5s att Eva kan ha mer planerat f\u00f6r dagen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en fin liten hamn och flera sm\u00e5 fiskestugor. N\u00e5gra b\u00e5tar har inte kommit i vattnet och ligger upplagda p\u00e5 st\u00e4llningar vid omr\u00e5det. Det sitter n\u00e5gra utanf\u00f6r stugorna och \u00e4ter och umg\u00e5s. Verkar vara ett mysigt st\u00e4lle att koppla av p\u00e5, t\u00e4nker Stina, men f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r mycket jobb ocks\u00e5 med att ha en stuga. Just nu \u00e4r hon alldeles n\u00f6jd med att f\u00e5 \u00e5ka p\u00e5 utflykt och se m\u00e5nga nya vackra platser i och kring stan. De v\u00e4nder hem\u00e5t och kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom in p\u00e5 samma v\u00e4gar som de cyklat ut till den vackra utflyktsplatsen. B\u00e5de Eva och Stina \u00e4r tr\u00f6tta och det blir inte s\u00e5 mycket sagt p\u00e5 hemv\u00e4gen. N\u00e4r de n\u00e4rmar sig Stortorget undrar Eva om Stina vill att hon ska f\u00f6lja henne hem till huset, men Stina s\u00e4ger att det beh\u00f6vs inte och s\u00e5 vinkar de hej d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det k\u00e4nns lite tomt och sorgligt att cykla hem ensam den h\u00e4r sena l\u00f6rdagseftermiddagen, har Stina med sig mycket av l\u00e4ttnaden i att nu ha en v\u00e4n. Inte minst att Eva ocks\u00e5 vet hur det \u00e4r hemma. Stina \u00e4r tacksam \u00f6ver att Eva tog emot hennes ber\u00e4ttelse utan att l\u00e4gga skuld p\u00e5 henne. \u00c4ven om det bara var ett kort samtal s\u00e5 gjorde det mycket med Stina att f\u00e5 sina k\u00e4nslor bekr\u00e4ftade. Allt detta g\u00f6r att hon klarar av att m\u00f6ta grannens blick med frimodighet n\u00e4r han st\u00e5r vid porten till trappuppg\u00e5ngen n\u00e4r hon kommer hem. Han g\u00f6r ingen min av att vilja h\u00e5lla upp d\u00f6rren f\u00f6r Stina, \u00e4ven om han m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att hon beh\u00f6ver s\u00e4tta ifr\u00e5n sig packningen f\u00f6r att kunna \u00f6ppna d\u00f6rren. Stina s\u00e4ger hej kort och n\u00e5got om att hon varit p\u00e5 en cykeltur ute i det vackra v\u00e4dret. N\u00e4r grannen b\u00f6rjar klaga avbryter hon bara med att hon beh\u00f6ver komma hem. Hon k\u00e4nner tydligt att hon beh\u00f6ver vila efter dagen.<\/p>\n\n\n\n

I brevinkastet ligger ett brev med hennes namn p\u00e5. Det \u00e4r ingen postg\u00e5ng idag s\u00e5 hon gissar att grannen \u00e5ter varit i farten. Brevet \u00e4r tjockt och hon sl\u00e4nger det p\u00e5 pallen som st\u00e5r i hallen. \u201dJag beh\u00f6ver vila och har ingen lust att g\u00e5 in i hans v\u00e4rld nu\u201d, t\u00e4nker Stina och st\u00e4ller alla sina utflyktssaker i k\u00f6ket. Det \u00e4r lika bra att ta en dusch s\u00e5 kanske hon kan slappna av sen. Det \u00e4r sk\u00f6nt att k\u00e4nna vattnet rinna \u00f6ver kroppen och Stina m\u00e4rker hur tr\u00f6tt hon \u00e4r. Det \u00e4r nog inte bara den l\u00e5nga cykelturen och att ha varit ute s\u00e5 m\u00e5nga timmar, som g\u00f6r det. Att f\u00e5 l\u00e4tta den tunga b\u00f6rdan i samtalet med Eva ger ocks\u00e5 en tr\u00f6tthet. Ikv\u00e4ll blir det bara te och mackor, men kanske hon orkar laga n\u00e5got gott till lunch i morgon. Det \u00e4r sk\u00f6nt att str\u00e4cka ut sig p\u00e5 s\u00e4ngen och snart somnar Stina. Hon vaknar av att n\u00e5gon ringer p\u00e5 d\u00f6rren. Hon ser p\u00e5 klockan och f\u00f6rst\u00e5r att hon sovit en hel timme.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte ofta n\u00e5gon ringer p\u00e5 hennes d\u00f6rr och hon tror d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r brevskrivaren som vill diskutera n\u00e5got. Stina f\u00f6rs\u00f6ker g\u00e5 s\u00e5 tyst hon kan fram till d\u00f6rren och kikar ut genom titth\u00e5let. Det \u00e4r klart att hon f\u00f6rst\u00e5r att personen d\u00e4r ute kan se om n\u00e5gon \u00e4r d\u00e4r, men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt vill hon h\u00e5lla distans. Det \u00e4r helt m\u00f6rkt, s\u00e5 n\u00e5gon h\u00e5ller f\u00f6r titth\u00e5let. Stina st\u00e5r villr\u00e5dig kvar en stund och v\u00e4ntar. Det ringer ih\u00e4rdigt igen p\u00e5 d\u00f6rrklockan. Stina fr\u00e5gar efter en stund vem som \u00e4r d\u00e4r, men f\u00e5r inget svar. Hon best\u00e4mmer sig f\u00f6r att inte \u00f6ppna i vilket fall som helst och l\u00e4mnar d\u00f6rren.<\/p>\n\n\n\n

Stina tar med sig brevet ut i k\u00f6ket och ser utflyktsgrejerna hon inte packat upp. Tr\u00f6ttheten har inte sl\u00e4ppt och just nu vill hon bara gr\u00e5ta. Ringningarna forts\u00e4tter. \u201dHj\u00e4lp mig Gud!\u201d, ropar Stina inom sig. G\u00e5ng efter g\u00e5ng. Tankarna g\u00e5r runt, runt. Hon kan inte ringa Eva nu, t\u00e4nker hon. Det verkade som hon hade best\u00e4mt tr\u00e4ff med n\u00e5gon ikv\u00e4ll. Ist\u00e4llet best\u00e4mmer sig Stina f\u00f6r att leta p\u00e5 SVT Play efter n\u00e5got program som ger positiv input. \u201dMen vad ska hon g\u00f6ra om grannen inte ger sig?\u201d, t\u00e4nker hon. Strax efter det h\u00f6r hon h\u00f6gljudda r\u00f6ster i trapphuset. N\u00e5gon mer \u00e4n hon har st\u00f6rst av grannens ringningar, kommit f\u00f6rbi eller g\u00e5tt ner. Stina g\u00e5r fram till d\u00f6rren och h\u00f6r grannen s\u00e4ga n\u00e5got h\u00f6gljutt med hennes namn omn\u00e4mnt men den andre r\u00f6sten hotar med att ringa Polisen. D\u00e4refter h\u00f6r hon grannens d\u00f6rr sl\u00e5 igen med en sm\u00e4ll. Ljuden i l\u00e4genheten bredvid \u00f6kar och snart har han musikanl\u00e4ggningen ig\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6gsta volym. Nu vet Stina att det \u00e4r mer \u00e4n hon som reagerat i huset och hon v\u00e4ntar.<\/p>\n\n\n\n

I k\u00f6ket plockar Stina fram te, br\u00f6d och p\u00e5l\u00e4gg. Det blev visserligen sm\u00f6rg\u00e5s till lunch idag ocks\u00e5, men hon orkar inte fixa n\u00e5gon annan mat s\u00e5 h\u00e4r sent p\u00e5 kv\u00e4llen. D\u00f6rren till grannen h\u00f6rs sl\u00e5 igen, \u00f6ppna sig och sl\u00e5 igen.  Hon undrar vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. Det kn\u00e4pper i hennes brevl\u00e5da och hon f\u00f6rst\u00e5r att han sl\u00e4ngt in n\u00e5got d\u00e4r eller bara tittat f\u00f6r att se om det lyser. Sp\u00e4nningarna i kroppen kommer tillbaka, men hon vill inte ge efter f\u00f6r hans p\u00e5verkan p\u00e5 henne. Stina s\u00e4tter p\u00e5 vattenkokaren och g\u00f6r i ordning hibiskusthe med honung. Hon har i alla fall kvar av det goda br\u00f6det hon k\u00f6pte ig\u00e5r och brer n\u00e5gra sm\u00f6rg\u00e5sar. Stina s\u00e4tter allt p\u00e5 en bricka och b\u00e4r in till soffbordet. Hon blev avbruten n\u00e4r hon letade efter ett sev\u00e4rt program men t\u00e4nker att en gudstj\u00e4nst p\u00e5 TV skulle vara vad hon beh\u00f6ver just nu. Det visar sig att kyrkan hon \u00e5t soppa i och som hon t\u00e4nkt g\u00e5 till i morgon, har s\u00e4nt en gudstj\u00e4nst p\u00e5 TV f\u00f6r en m\u00e5nad sen. Hon startar programmet och sjunker ner i soffan. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sk\u00f6nt att h\u00f6ra v\u00e4lk\u00e4nda ljud av musik och s\u00e5nger hon k\u00e4nner igen till en del. Ljuden hos grannen forts\u00e4tter, men hon lyckas ganska bra koppla bort dem n\u00e4r s\u00e5ngerna ljuder. En av s\u00e5ngerna ger hon sig t o m p\u00e5 att sjunga med i. \u00c4ven om hon inte kan hela texten s\u00e5 k\u00e4nns det bra. N\u00e4r det blir dags f\u00f6r predikan \u00e4r hon inte s\u00e5 koncentrerad. Visst l\u00e5ter det bra, det som s\u00e4gs, men hon h\u00e4nger inte riktigt med. Hon \u00e4r s\u00e5 tr\u00f6tt och t\u00e4nker p\u00e5 hur natten kommer att bli. Kanske tr\u00f6ttnar grannen sj\u00e4lv, f\u00f6r s\u00e5 sm\u00e5ningom tystnar ljuden. N\u00e4r programmet \u00e4r slut best\u00e4mmer sig Stina f\u00f6r att l\u00e5ta disken vara tills i morgon. Hon beh\u00f6ver sova och g\u00f6r sig i ordning p\u00e5 toaletten.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sk\u00f6nt att krypa ner i s\u00e4ngen. \u00c4ven om hon somnade efter utflykten \u00e4r hon s\u00e5 tr\u00f6tt att hon n\u00e4stan somnar direkt. En g\u00e5ng vaknar hon i en mardr\u00f6m, men somnar snart om. Det \u00e4r tur att hon satte ringningen p\u00e5 klockan f\u00f6r annars hade hon kanske f\u00f6rsovit sig f\u00f6r det planerade kyrkobes\u00f6ket. \u00c4ven om hon \u00e4r tr\u00f6tt n\u00e4r klockan ringer \u00e4r hon glad att hon har ett m\u00e5l best\u00e4mt f\u00f6r dagen. N\u00e4r hon ser disken och packningen fr\u00e5n ig\u00e5r i k\u00f6ket vill hon helst g\u00e5 tillbaka till s\u00e4ngen, men best\u00e4mmer sig f\u00f6r att r\u00f6ja upp innan hon \u00e4ter frukost. Det g\u00e5r fort n\u00e4r hon v\u00e4l best\u00e4mt sig. N\u00e4r hon s\u00e4tter ig\u00e5ng kaffebryggaren b\u00f6rjar hon t o m gnola p\u00e5 en s\u00e5ng. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 mitt hem, t\u00e4nker hon, och det kan bli en plats d\u00e4r jag ocks\u00e5 f\u00e5r umg\u00e5s med v\u00e4nner. En av melodislingorna i s\u00e5ngen l\u00e5ter speciellt bekant. Kan hon ha dr\u00f6mt om den i natt eller var det den hon h\u00f6rde n\u00e5gon vissla h\u00e4rom natten?<\/p>\n\n\n\n

Glad cyklar Stina iv\u00e4g till kyrkan. Inget har h\u00e4nt med grannen i natt och av ren reflex stoppar hon ner det tjocka brevet i v\u00e4skan. Stina gl\u00f6mde l\u00e4sa brevet ig\u00e5r och nu hinner hon inte. P\u00e5 morgonen s\u00e5g hon att grannen sl\u00e4ngt in en vacker tygtavla hon gett honom i b\u00f6rjan av deras kontakt. Ja kontakt, t\u00e4nker hon, det \u00e4r vad det varit. Inte v\u00e4nskap. Tygtavlan tar hon g\u00e4rna tillbaka. Hon hade bara velat ge honom n\u00e5got som skulle p\u00e5minna om allt det vackra som finns runt omkring oss och som vi ofta gl\u00f6mmer att uppskatta. Nu kan tavlan h\u00e4nga hos henne ist\u00e4llet. Den p\u00e5minner lite om den vackra milj\u00f6n nere vid hamnen ig\u00e5r. Med n\u00e5gra b\u00e5tar, fiskestugor och havet. P\u00e5 tavlan finns ocks\u00e5 ett fisken\u00e4t upph\u00e4ngt till tork och n\u00e5gra m\u00e5sar som sitter p\u00e5 taken och spanar.<\/p>\n\n\n\n

Det har kommit en hel del till kyrkan n\u00e4r hon kliver in. Vid ing\u00e5ngen till kyrksalen st\u00e5r en kvinna hon k\u00e4nner igen sen bes\u00f6ket i onsdags. Idag \u00e4r hon den som v\u00e4lkomnar till gudstj\u00e4nsten och r\u00e4cker henne en s\u00e5ngbok. Kvinnan kommer t o m ih\u00e5g hennes namn, och det k\u00e4nns trevligt. N\u00e5gon som lagt m\u00e4rke till henne; den tanken g\u00f6r gott i Stina. Lite os\u00e4ker \u00e4r hon p\u00e5 var hon ska v\u00e5ga s\u00e4tta sig. H\u00e4r finns inga bord d\u00e4r man m\u00f6ter n\u00e5gons ansikte n\u00e4r man s\u00e4tter sig, men hon best\u00e4mmer sig f\u00f6r att g\u00e5 en bit fram i kyrkan. D\u00e5 l\u00e4gger hon m\u00e4rke till den \u00e4ldre kvinnan som satt vid samma bord som henne i onsdags och tar sikte p\u00e5 en plats bredvid henne. Det k\u00e4nns tryggt att s\u00e4tta sig d\u00e4r. Den \u00e4ldre kvinnan s\u00e4ger n\u00e5got om tacksamheten \u00f6ver att hon \u00e4ntligen f\u00e5r fira gudstj\u00e4nst igen, och Stina kommer ih\u00e5g att hon ber\u00e4ttade att hon varit sjuk l\u00e4nge. Stina nickar \u00e5t henne, f\u00f6r hon har sv\u00e5rt att veta hur hennes r\u00f6st h\u00f6rs h\u00e4r i kyrksalen. Efter ett tag fylls det p\u00e5 i b\u00e4nkarna framf\u00f6r dem och troligen ocks\u00e5 bakom dem, f\u00f6r det h\u00f6rs r\u00f6ster och skrap fr\u00e5n b\u00e4nkarna. N\u00e5gra barn s\u00e4tter sig bredvid henne och de skrattar tillsammans \u00f6ver n\u00e5got. Stina tycker det \u00e4r sk\u00f6nt att det blir lite ljud omkring dem.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 b\u00f6rjar gudstj\u00e4nsten. Stina k\u00e4nner igen mannen som predikade i TV-gudstj\u00e4nsten hon s\u00e5g ig\u00e5r. Idag \u00e4r det han som leder gudstj\u00e4nsten och h\u00e4lsar alla v\u00e4lkomna. Det \u00e4r n\u00e5gon mer hon k\u00e4nner igen fr\u00e5n i onsdags och fr\u00e5n TV-gudstj\u00e4nsten. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt k\u00e4nner hon sig snart hemma och v\u00e5gar sjunga med i s\u00e5ngerna och be med i de b\u00f6ner man ber tillsammans. De flesta texterna kommer upp p\u00e5 en bild p\u00e5 v\u00e4ggen. \u00c4ven den \u00e4ldre damen sjunger med och trots att hon varit sjuk s\u00e5 har hon nu kraft i s\u00e5ngen och det \u00e4r som om r\u00f6sterna b\u00e4r varandra. \u201dVad h\u00e4rligt det \u00e4r med s\u00e5ngen\u201d, s\u00e4ger Stina s\u00e5 tyst hon kan till damen n\u00e4r de sjungit flera s\u00e5nger. Damen ler och nickar. Idag \u00e4r det en yngre kille som predikar och han har flera av barnen med sig till hj\u00e4lp f\u00f6r att visa vad han vill l\u00e4ra ut om Jesus idag. Det blir en ber\u00e4ttelse som hon k\u00e4nner igen fr\u00e5n det hon var liten. Hur n\u00e5gra v\u00e4nner kommer till Jesus med en av sina kompisar som har varit sjuk l\u00e4nge. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga omkring Jesus att ingen av dem lyckas komma fram till honom. D\u00e5 best\u00e4mmer de sig f\u00f6r att g\u00e5 upp p\u00e5 taket ist\u00e4llet. Det \u00e4r ganska tungt och jobbigt men de ger sig inte f\u00f6rr\u00e4n de lyckats f\u00e5 upp sin lama kompis ocks\u00e5. Uppe p\u00e5 taket g\u00f6r de i ordning hans b\u00e4dd med rep omkring s\u00e5 att de kan fira ner honom framf\u00f6r Jesu f\u00f6tter. De har gjort en \u00f6ppning i taket och d\u00e4rifr\u00e5n de kan se Jesus sitta. Stina kommer ih\u00e5g om hur hon tyckte att de var modiga som v\u00e5gade trotsa alla m\u00e4nniskor omkring dem. M\u00e4nniskor som tyckte att de borde g\u00e5 hem, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka tr\u00e4nga sig f\u00f6rbi. De hittade p\u00e5 en egen l\u00f6sning f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp och deras kompis fick hj\u00e4lp och blev frisk.<\/p>\n\n\n\n

Efter det sjunger barnen n\u00e5gra s\u00e5nger. Den som vill f\u00e5r g\u00e5 bort till ljusb\u00e4raren och f\u00e5 f\u00f6rb\u00f6n, men Stina k\u00e4nner sig inte bekv\u00e4m med det \u00e4ven om hon skulle vilja. Sen blir det dags f\u00f6r fika. Idag kommer n\u00e5gra andra personer fram och h\u00e4lsar p\u00e5 Stina. N\u00e5gon fr\u00e5gar vem hon \u00e4r och hur hon har hittat hit. Det \u00e4r ju roligt att folk bryr sig, t\u00e4nker Stina, men hon k\u00e4nner sig ocks\u00e5 os\u00e4ker p\u00e5 vad hon ska ber\u00e4tta. Stina har ju bott ganska l\u00e4nge i stan nu utan att ha g\u00e5tt till n\u00e5gon kyrka; bara n\u00e5gon enstaka g\u00e5ng. Hemma var hon inte heller s\u00e5 angel\u00e4gen om att g\u00e5 till kyrkan de sista \u00e5ren. Det var som om hon inte beh\u00f6vde gemenskapen n\u00e4r hon b\u00f6rjade intressera sig f\u00f6r att planera och g\u00f6ra ink\u00f6p till det som s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle bli ett eget hem. Ofta var hon ute b\u00e5de l\u00f6rdagar och s\u00f6ndagar och gick omkring i aff\u00e4rerna och spanade. Ibland gjorde hon ett impulsk\u00f6p, men hon f\u00f6rs\u00f6kte t\u00e4nka efter vad hon verkligen beh\u00f6vde. I veckorna var det jobb och d\u00e5 hoppade hon ocks\u00e5 \u00f6ver k\u00f6r\u00f6vningarna som hon hade tyckt vara s\u00e5 roliga att g\u00e5 p\u00e5 tidigare. N\u00e4r hon oftast inte var med och sj\u00f6ng p\u00e5 s\u00f6ndagarna k\u00e4ndes det inte heller s\u00e5 roligt att vara med och \u00f6va. Flera g\u00e5nger ringde k\u00f6rledaren och fr\u00e5gade efter henne. De saknade henne i k\u00f6ren. Inte bara r\u00f6sten utan ocks\u00e5 gemenskapen med henne, sa han. N\u00e5gra andra i kyrkan hade ocks\u00e5 ringt flera g\u00e5nger och fr\u00e5gat hur hon hade det. De ville s\u00e5 g\u00e4rna se henne, men ibland hittade hon p\u00e5 urs\u00e4kter f\u00f6r att hon inte riktigt visste hur hon skulle s\u00e4ga detta att hon inte l\u00e4ngre k\u00e4nde en l\u00e4ngtan efter kyrkan. Det k\u00e4ndes bara tomt inuti och hon visste inte varf\u00f6r. Hon v\u00e5gade inte heller m\u00f6ta m\u00e4nniskor som h\u00f6rde av sig med att s\u00e4ga sanningen till dem. <\/p>\n\n\n\n

Mamma och moster gick n\u00e4stan alltid till kyrkan n\u00e4r det var n\u00e5gon samling. Det hade de alltid gjort, och det tyckte hon inte var konstigt. N\u00e5gon g\u00e5ng hade hon fr\u00e5gat om de inte hellre ville f\u00f6lja med henne in till stan, g\u00e5 i aff\u00e4rer eller n\u00e5gon annan plats som hon letat upp f\u00f6r att strosa omkring i. Men de ville hellre g\u00e5 till kyrkan, sa de. Hon hade gett upp, men var glad \u00f6ver att mamma aldrig tjatade p\u00e5 henne. De tr\u00e4ffades ju s\u00e5 ofta hemma, men aldrig att mamma anklagade henne f\u00f6r att stanna hemma eller \u00e5ka n\u00e5gon annanstans. Mamma sa ibland att hon saknade Stina i kyrkan, det gjorde hon f\u00f6rst\u00e5s, men det var f\u00f6rst\u00e5s sj\u00e4lvklart med n\u00e5gon man tycker om, t\u00e4nkte Stina. Man ville ju vara tillsammans s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt med den man tycker om. Och det man sj\u00e4lv tycker om \u00f6nskar man att andra ocks\u00e5 ska f\u00e5 uppleva. <\/p>\n\n\n\n

Stina hade fortsatt att be hemma, men det blev mest n\u00e4r hon var ledsen och k\u00e4nde behov av akut hj\u00e4lp p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. S\u00e5ngtexterna hon sjungit i kyrkan fanns fortfarande kvar inom henne och det var ofta hon kom p\u00e5 sig med att t\u00e4nka p\u00e5 en s\u00e5ng eller strof av en s\u00e5ngtext. Men den d\u00e4r n\u00e4ra relationen hon hade haft till Jesus som liten flicka hade f\u00f6rsvunnit n\u00e5gon g\u00e5ng, och hon visste inte n\u00e4r. Kyrkan hade bara blivit ett av alla aktivitetsst\u00e4llen, ist\u00e4llet f\u00f6r en plats d\u00e4r hon umgicks med kristna v\u00e4nner och l\u00e4rde k\u00e4nna Gud b\u00e4ttre. Samtalen vid kyrkfikat hade mest handlat om resor, \u00e4ventyr, v\u00e4rldsh\u00e4ndelser och vardagliga saker. Ingen pratade om vad tron p\u00e5 Gud betydde f\u00f6r ens liv, eller s\u00e5. Inte ens om predikan varit utmanande, tr\u00f6stande eller p\u00e5 annat s\u00e4tt ber\u00f6rt henne och hon t\u00e4nkt att andra ocks\u00e5 skulle ha reagerat p\u00e5 undervisningen. Kanske var det hon sj\u00e4lv som sk\u00e4mdes f\u00f6r fr\u00e5gorna och tankarna hon b\u00f6rjat f\u00e5. Vad fanns det f\u00f6r mening med livet och hur ser slutet ut? Det fanns s\u00e5 m\u00e5nga olika uppfattningar om olika saker och hon undrade hur hon skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig till allt detta. Vad var sant och vad var falskt? Var fanns Gud och hur kunde hon ha en trygghet mitt i allt det kaos som finns i v\u00e4rlden? Detta var n\u00e5gra av fr\u00e5gorna som pl\u00e5gade henne. <\/p>\n\n\n\n

Sen hade det d\u00e4r med flytten av fabriken kommit och hennes liv hade mest handlat om hur framtiden skulle bli med arbete och boende. Det var som om d\u00e4r med Gud kom mer i skymundan. Det var s\u00e5 mycket som skulle ordnas med inf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen i hennes liv. Hon fick den hj\u00e4lp hon beh\u00f6vde med att f\u00e5 plats p\u00e5 den nya fabriken och en bostad som passade henne. Flera andra p\u00e5 arbetet var i samma situation och de kunde dela varandras tankar och id\u00e9er med varandra. Allt fl\u00f6t p\u00e5 utan att hon beh\u00f6vde engagera sig s\u00e5 mycket i det. Det var bara som om hon v\u00e4ntade p\u00e5 ett \u00e4ventyr n\u00e4r hon gick d\u00e4r hemma och planerade f\u00f6r framtiden i staden. <\/p>\n\n\n\n

Nu satt hon allts\u00e5 h\u00e4r i staden i den kyrka som hon hade f\u00e5tt tips om n\u00e4r hon var hemma senast. F\u00f6rsta bes\u00f6ket gav henne verkligen ett gott intryck och en god eftersmak, t\u00e4nkte hon. Men hur det skulle bli fortsatt i gemenskapen kunde hon f\u00f6rst\u00e5s inte veta. Men Stina hade en l\u00e4ngtan efter att komma tillbaka till gemenskapen i kyrkan. Soppkv\u00e4llen med andakt hade inbjudit till v\u00e4nskap men ocks\u00e5 till att bli en del av samtal om tron. Flera som kom hit hade en l\u00e4ngtan efter att l\u00e4ra k\u00e4nna Jesus och det gjorde henne sj\u00e4lv nyfiken p\u00e5 att veta mer. Hon ville s\u00e5 g\u00e4rna vara trygg med att Gud \u00e4r den som hon l\u00e4ste om i Bibeln n\u00e4r hon var barn och som m\u00e5nga ber\u00e4ttat om i olika artiklar hon l\u00e4st under \u00e5ren. <\/p>\n\n\n\n

Det k\u00e4ndes tryggt att f\u00e5 sitta bredvid den \u00e4ldre damen under gudstj\u00e4nsten. S\u00e5ngerna var enkla men hade fina korta texter. Hon kunde l\u00e4tt komma in i alls\u00e5ngen. Att sjunga hade alltid varit en del av hennes liv. Predikan hade gett henne goda tankar om livet med Jesus. Med barnen som agerade som b\u00e4rare av sin kompis till Jesus, blev det en tydlig p\u00e5minnelse om att ingen klarar sig ensam. Ocks\u00e5 den som \u00e4r frisk beh\u00f6ver v\u00e4nner, beh\u00f6ver hj\u00e4lp. N\u00e5gra att dela livet med. N\u00e5gon som ber f\u00f6r en. \u201dJa som b\u00e4r en fram till Jesus\u201d, t\u00e4nkte Stina. Det var v\u00e4l s\u00e5 tomheten b\u00f6rjade, funderar hon. Jag f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e5tsas att allt var bra. Att jag inte beh\u00f6vde n\u00e5gon hj\u00e4lp. Livet inneh\u00f6ll s\u00e5 m\u00e5nga aktiviteter. K\u00f6r\u00f6vning, uppsjungning, utflykter, kl\u00e4der, utseende, fika p\u00e5 stan och hemma med kompisar. Varje g\u00e5ng hon m\u00f6tte kompisarna, ocks\u00e5 dem i kyrkan, handlade samtalen s\u00e5 gott som aldrig om det som r\u00f6rde sj\u00e4lva livet med Gud. Det var mest materiella saker och upplevelser som avhandlades. Och hon t\u00e4nkte att hon m\u00e5ste vara annorlunda \u00e4n andra som k\u00e4nde att n\u00e5got fattades. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina satt sig vid fikabordet efter gudstj\u00e4nsten, best\u00e4mmer hon sig f\u00f6r att fr\u00e5ga dem vid bordet vad de t\u00e4nkte om predikan idag. Hon har satt sig bredvid den \u00e4ldre damen och har hj\u00e4lpt henne b\u00e4ra fika till bordet. En yngre kille som verkar vara i sena ton\u00e5ren, grep tag i sin j\u00e4mngamla kompis och fr\u00e5gade om de fick sitta vid deras bord. Och nu tittar alla tre p\u00e5 Stina. Den \u00e4ldre kvinnan ser bara stilla p\u00e5 henne, men en av killarna ser ivrig ut. Han ber\u00e4ttar hur han en dag i skolan hade f\u00e5tt en lapp av n\u00e5gon som gick f\u00f6rbi. D\u00e4r stod det att han var inbjuden till en Alphakurs i den h\u00e4r kyrkan. Han sprang ifatt killen han fick lappen av och fr\u00e5gade vad det var. S\u00e5 b\u00f6rjade de h\u00e4r b\u00e5da killarnas v\u00e4nskap f\u00f6r ett \u00e5r sedan. De hade f\u00f6ljts \u00e5t till kyrkan och b\u00f6rjat studera Bibeln tillsammans. En dag ins\u00e5g han att hans liv hade en st\u00f6rre mening \u00e4n han f\u00f6rst\u00e5tt tidigare. Att Gud skapat varje m\u00e4nniska f\u00f6r att han vill varje m\u00e4nniskas liv. Ocks\u00e5 hans. Att Gud har s\u00e5dan enorm k\u00e4rlek till sin skapelse att han skickade sin egen son att bli m\u00e4nniska och offras f\u00f6r att vi m\u00e4nniskor ska kunna bli Guds barn. \u201dJa min kompis var faktiskt som de d\u00e4r b\u00e4rarna som predikan idag handlade om\u201d, s\u00e4ger han glatt. \u201dEftersom han inbj\u00f6d mig till den h\u00e4r gemenskapen fick jag ocks\u00e5 en chans att bli kristen. Det var som om b\u00f6rdorna av tunga saker i mitt liv bara f\u00f6ll av mig, n\u00e4r jag f\u00f6rstod att Jesus hade offrat sig f\u00f6r att jag skulle bli fri.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5 fint att f\u00e5 samtala d\u00e4r vid bordet. Den \u00e4ldre kvinnan h\u00f6rde inte s\u00e5 bra, men hela hennes liv andades en f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Gud. Det r\u00e4ckte med en blick fr\u00e5n henne s\u00e5 k\u00e4nde Stina sig varm inombords. Hon verkade k\u00e4nna de unga killarna v\u00e4l ocks\u00e5 och samtalen fl\u00f6t l\u00e4tt p\u00e5. H\u00e4r blev Stina p\u00e5mind om att det fortfarande finns m\u00f6jlighet till ett liv som \u00e4r p\u00e5 riktigt \u2013 det som hon minns som barn. F\u00f6rtroendet hon hade f\u00f6r Jesus. \u201dAtt han \u00e4lskar mig, vill mitt liv och vill ha gemenskap med mig\u201d, \u00e4r n\u00e5got Stina k\u00e4nner igen. Att hon aldrig beh\u00f6ver vara ensam. Stina reste sig fr\u00e5n bordet och tackade f\u00f6r den fina gemenskapen. N\u00e4r hon satt undan disken gick hon in i kyrkan och satte sig vid ljusb\u00e4raren. Det var som om Stina beh\u00f6vde en stund f\u00f6r sig sj\u00e4lv, efter samtalen. Hon beh\u00f6vde prata med Jesus om min nyv\u00e4ckta l\u00e4ngtan. N\u00e4r hon l\u00e4mnade kyrkan stod den \u00e4ldre kvinnan vid d\u00f6rren. Hon str\u00e4ckte ut sin hand och r\u00f6rde vid hennes arm. S\u00e5 sa de adj\u00f6 till varandra. \u201dVi ses igen\u201d, sa Stina glatt och \u00f6ppnade d\u00f6rren. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu en vecka v\u00e4ntade men Stina kunde fortfarande k\u00e4nna v\u00e4rmen fr\u00e5n gemenskapen i kyrkan n\u00e4r hon cyklade hem\u00e5t. Idag hade Stina f\u00f6rberett f\u00f6r att laga flera portioner k\u00f6ttbullar. Ville vara f\u00f6rberedd ifall hon fick lust att bjuda hem n\u00e5gon. Potatis, s\u00e5s, lingon och k\u00f6ttbullar kunde v\u00e4l ingen s\u00e4ga nej till, tycker Stina. F\u00f6rst satte hon sig i f\u00e5t\u00f6ljen och lyssnade p\u00e5 n\u00e5gra l\u00e5tar hon h\u00f6rt i kyrkan. Det var sk\u00f6nt att varva ner och vara stilla en stund. N\u00e5gra ord, som ett samtal med Jesus, kom \u00f6ver hennes l\u00e4ppar. Som om hon pr\u00f6vade om det fortfarande var ok mellan henne och Jesus. D\u00e5 kom Stina p\u00e5 att hon aldrig hade \u00f6ppnat det d\u00e4r tjocka brevet. Hon reste sig och h\u00e4mtade v\u00e4skan. Det stod bara Stina Nilsson p\u00e5 brevet och hon b\u00f6rjade bli os\u00e4ker p\u00e5 om det var grannens stil, som hon hela tiden t\u00e4nkt. <\/p>\n\n\n\n

I brevet l\u00e5g en skiva i ett vackert blommigt fodral och ett h\u00e4fte som verkade inneh\u00e5lla texter. Det stod inte n\u00e5got som kunde ge Stina besked om vem som var avs\u00e4ndaren. Verkade vara en heminspelad skiva f\u00f6r det var handskrivet p\u00e5 omslaget. Stina satte CD-n i spelaren och h\u00f6rde n\u00e5gra v\u00e4lk\u00e4nda s\u00e5nger f\u00f6rst. D\u00e4refter kom l\u00e4sning av en dikt och n\u00e5gra Bibelverser. Det var s\u00e5 rofyllt att lyssna. S\u00e5ngerna som var i b\u00f6rjan \u00e5terkom sedan en g\u00e5ng till och sist kom en h\u00e4lsning: <\/p>\n\n\n\n

\u201dVet att du \u00e4r \u00e4lskad! Gud vill ditt liv Stina, och leva det med dig varje dag. Ocks\u00e5 d\u00e5 livet kan vara sv\u00e5rt, \u00e4r jag d\u00e4r. Pr\u00f6va och du ska se att det \u00e4r sant!\u201d. S\u00e5 var det tyst en stund och Stina h\u00f6rde bara en stilla vissling som k\u00e4ndes bekant. Det var ju samma melodi hon h\u00f6rt n\u00e5gra g\u00e5nger vid midnatt, t\u00e4nkte hon. <\/p>\n\n\n\n

Stina kollade in i kuvertet en g\u00e5ng till men s\u00e5g inget. Ett litet visitkort trillade ut n\u00e4r hon v\u00e4nde upp och ner p\u00e5 kuvertet. <\/p>\n\n\n\n

Det fanns en Bibelvers p\u00e5 kortet: <\/p>\n\n\n\n

\u201dS\u00f6k f\u00f6rst Guds rike och hans r\u00e4ttf\u00e4rdighet, s\u00e5 skall i f\u00e5 allt det andra ocks\u00e5. G\u00f6r er allts\u00e5 inga bekymmer f\u00f6r morgondagen. Den skall sj\u00e4lv b\u00e4ra sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen pl\u00e5ga.\u201d Matteusevangeliet 6:34<\/p>\n\n\n\n

Under versen stod det: \u201dBj\u00f6rn H\u00e4ger, en av grannarna i omr\u00e5det\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Stina l\u00e4t skivan g\u00e5 medan hon stekte k\u00f6ttbullar. Tankarna kom ibland om vem denne Bj\u00f6rn kunde vara och varf\u00f6r hon f\u00e5tt kuvertet med skivan. Hon fick v\u00e4l ta mod till sig n\u00e5gon dag och fr\u00e5ga runt i huset. Sk\u00f6nt var det i alla fall att det inte var n\u00e5gon post fr\u00e5n grannen bredvid den h\u00e4r g\u00e5ngen, s\u00e5 som hon fruktat. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r kv\u00e4llen kom plockade Stina fram en bok hon f\u00e5tt av min moster f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Det var s\u00e5 sp\u00e4nnande att hon gl\u00f6mde bort tiden. Boken handlade om flera m\u00e4nniskors livsber\u00e4ttelser. Hur de p\u00e5 olika s\u00e4tt en dag f\u00f6rst\u00e5tt vem Jesus \u00e4r och vilken skillnad det gjort i deras liv att bli kristna. Stina l\u00e5g och l\u00e4ste ber\u00e4ttelse efter ber\u00e4ttelse, fast\u00e4n hon borde ha sovit f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Det var s\u00e5 intressant och hon k\u00e4nde igen sig i mycket av det hon l\u00e4ste. D\u00e5 h\u00f6rde hon \u00e5ter den nu v\u00e4lbekanta visslingen. Vem visslar klockan tolv?, t\u00e4nkte Stina och drog sig till minnes att det nog varit vid samma klockslag hon tidigare h\u00f6rt samma vissling. Hon sprang upp och vinklade persiennerna f\u00f6r att kunna se ut. Det enda hon s\u00e5g var en ryggtavla p\u00e5 n\u00e5gon som f\u00f6rsvann in i parken mellan husen. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon dag senare, n\u00e4r Stina skulle cykla till jobbet, fick hon se tv\u00e5 m\u00e4n st\u00e5 och samtala med varandra under tr\u00e4den i parken. Omkring dem sprang tv\u00e5 hundar och lekte. Det var en vanlig syn att se hund och hund\u00e4gare i omr\u00e5det, vid vilken tid p\u00e5 dygnet som helst. Parken var inte s\u00e5 stor, men tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att hundarna kunde springa l\u00f6sa p\u00e5 den stora gr\u00e4smattan, om det inte var mycket folk i n\u00e4rheten. Eftersom Stina nu ofta hade tankarna om kuvertet och om visslingarna i huvudet, hade hon b\u00f6rjat fundera p\u00e5 vad hon egentligen hade f\u00f6r grannar. Hon visste ju inte mycket om dem. Bara det som grannen n\u00e4mnt, men hon hade inte f\u00f6rst\u00e5tt vem som var vem av dem han pratade om. Stina kisade mot m\u00e4nnen, men kunde inte k\u00e4nna igen n\u00e5gon av dem som stod och pratade. <\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv hade Stina inte haft hund, men om hon gissade r\u00e4tt var i alla fall den ena hunden en storpudel. En av hennes arbetskamrater hade ofta med sig sin hund till jobbet, och d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nde hon igen sorten. Det var ok att ha med sig sin hund till jobbet eftersom det fanns ett utrymme d\u00e4r den kunde vara lite avskilt fr\u00e5n arbetsplatserna. Hunden var s\u00e5 fin och det var roligt att se p\u00e5 hur glad den blev n\u00e4r den f\u00f6rstod att den skulle f\u00e5 g\u00e5 ut en stund. Kom Stina f\u00f6rbi tittade den alltid upp och stod som fr\u00e5gande en stund. S\u00e4kert ville den bli klappad, t\u00e4nkte hon, men Stina v\u00e5gade bara g\u00f6ra det n\u00e4r \u00e4garen var med. <\/p>\n\n\n\n

Nu kom storpudeln i parken springande rakt emot henne och Stina visste inte hur hon skulle g\u00f6ra. Den stannade vid hennes cykel och tittade upp. Den verkade k\u00e4nna igen henne, men hon t\u00e4nkte att det inte kunde vara samma hund som hon ofta m\u00f6tte p\u00e5 jobbet. \u00c4garen visslade till sig hunden och hon cyklade iv\u00e4g till jobbet. <\/p>\n\n\n\n

Idag fanns inte hunden p\u00e5 arbetet, noterade Stina n\u00e4r hon kom fram. Dagen f\u00f6rfl\u00f6t annars som vanligt med sina olika uppgifter och hon t\u00e4nkte inte mer p\u00e5 det. Snart blev det dags att cykla hem. Hon stannade p\u00e5 v\u00e4gen och k\u00f6pte en glass. Promenerade med cykeln en bit och satte sig i parken hemmavid. H\u00e4r hade Stina utsikt upp mot sitt hus och t\u00e4nkte p\u00e5 att hon inte hade n\u00e5gon aning om i vilka l\u00e4genheter de olika personerna hon m\u00f6tt bodde n\u00e5gonstans. Ibland m\u00f6tte hon n\u00e5gon vid cykelst\u00e4llet utanf\u00f6r huset, en annan g\u00e5ng n\u00e5gon vid tv\u00e4ttstugan eller f\u00f6rr\u00e5den, men n\u00e4stan aldrig n\u00e5gon i trapphuset mer \u00e4n grannen bredvid. Idag var grannens persienner uppdragna i alla fall. Det s\u00e5g ut som han hade en blomma i f\u00f6nstret, men annars var det nog prydnadsf\u00f6rem\u00e5l av n\u00e5got slag. Stina hade bara sett hallen och k\u00f6ket n\u00e4r hon h\u00e4lsat p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Det var sk\u00f6nt att sitta i parken, men Stina hade inte sin bok med sig s\u00e5 hon begav sig hem\u00e5t n\u00e4r hon \u00e4tit upp glassen. Vid cykelst\u00e4llet stod m\u00e5nga cyklar, men \u00e4nnu fanns det plats f\u00f6r fler. N\u00e4r hon stod d\u00e4r och letade efter sina nycklar h\u00f6rde hon en cykel bromsa till h\u00e5rt i gruset och plinga med sin ringklocka. Stina tittade upp och s\u00e5g en man hon trott sig m\u00f6tt f\u00f6rut, men minns inte var. \u201dHej\u201d, sa han, och fortsatte: \u201dJag vet inte om vi presenterat oss f\u00f6r varandra, men jag heter Bj\u00f6rn och bor p\u00e5 andra sidan parken. Min l\u00e4genhet har f\u00f6nster \u00e5t det h\u00e4r h\u00e5llet och jag har sett dig komma och \u00e5ka iv\u00e4g p\u00e5 din cykel m\u00e5nga g\u00e5nger. Jag bodde tidigare i det h\u00e4r huset men n\u00e4r min fru dog s\u00f6kte jag efter en mindre l\u00e4genhet. Eftersom jag g\u00e4rna ville bo n\u00e4ra parken blev jag glad att det fanns en ledig l\u00e4genhet n\u00e4ra h\u00e4r. Jag har en hund och det \u00e4r en fin plats att rasta hunden p\u00e5 ocks\u00e5 h\u00e4r i parken. Visst finns det hundrastg\u00e5rdar men de som \u00e4r flesta \u00e4r s\u00e5 tr\u00e5kiga. Bara sm\u00e5 gruspl\u00e4ttar och inget gr\u00e4s. H\u00e4r i parken kan man sl\u00e4ppa hunden l\u00f6s ibland n\u00e4r det inte \u00e4r s\u00e5 mycket folk h\u00e4r omkring.\u201d <\/p>\n\n\n\n

Bj\u00f6rn forts\u00e4tter: \u201dGenom hunden har jag ocks\u00e5 l\u00e4rt k\u00e4nna m\u00e5nga personer i omr\u00e5det och det k\u00e4nns extra bra att ocks\u00e5 f\u00e5 ha kvar de kontakterna efter att jag flyttade.\u201d Det var en l\u00e4tt person att prata med, t\u00e4nker Stina, men kommer inte p\u00e5 s\u00e5 mycket sj\u00e4lv att s\u00e4ga. Fortfarande kunde hon inte komma p\u00e5 var de m\u00f6tts tidigare, Bj\u00f6rn och hon. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fortsatte Bj\u00f6rn att ber\u00e4tta om livet i omr\u00e5det. Han kan den h\u00e4r delen av stan, f\u00f6rst\u00e5r Stina. Och det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt om han bott h\u00e4r i 15 \u00e5r. Hon passade p\u00e5 att fr\u00e5ga vilken trappuppg\u00e5ng han och hans fru bott i, om m\u00e5nga bott h\u00e4r l\u00e4nge och om han k\u00e4nde till var alla i huset bodde. Det blev ett intressant samtal, f\u00f6r det visade sig att Bj\u00f6rn och hans fru hade ordnat flera fester f\u00f6r grannarna under \u00e5ren i huset. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hade de f\u00e5tt tid f\u00f6r mer kontakt. <\/p>\n\n\n\n

\u201dN\u00e4r min fru dog och jag flyttade ville jag s\u00e5 g\u00e4rna visa mina grannar att jag uppskattat granns\u00e4mjan. D\u00e4rf\u00f6r spelade jag in en CD-skiva. Den gav jag till alla som bodde i huset d\u00e5. Ja, jag har fortfarande kvar en del som jag kan ge vidare ibland, och br\u00e4nner ibland nya med lite specialinslag. Nyligen bad en av dina grannar om en s\u00e5dan skiva. Han sa att han f\u00e5tt en ny granne som tyv\u00e4rr r\u00e5kat ut f\u00f6r mycket strul med en av dem som bor i hans trappuppg\u00e5ng. D\u00e4rf\u00f6r ville han ge n\u00e5got uppmuntrande till henne och t\u00e4nkte p\u00e5 min skiva.\u201d Stina f\u00f6rstod f\u00f6rst\u00e5s vem han pratade om, men v\u00e4ntade med att ber\u00e4tta om g\u00e5van hon ov\u00e4ntat f\u00e5tt i sitt brevinkast.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 pekade Bj\u00f6rn p\u00e5 Stinas hus och ber\u00e4ttade att d\u00e4r bor en man som inte m\u00e5r s\u00e5 bra i perioder. Det \u00e4r flera i huset som f\u00f6rs\u00f6kt hj\u00e4lpa mannen, men det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00e5 honom att ta emot hj\u00e4lp. \u201dJa, helt enkelt g\u00e5r det inte\u201d, s\u00e4ger Bj\u00f6rn. \u201dDet \u00e4r som om han k\u00e4nner sig hotad n\u00e4r n\u00e5gon har en annan \u00e5sikt. Han uttrycker med hela sitt s\u00e4tt att vi inte ska l\u00e4gga oss i hans liv, n\u00e4r vi p\u00e5talar n\u00e5got om hans s\u00e4tt att behandla andra m\u00e4nniskor eller situationer. Vi har ofta sagt att han borde ha f\u00e5tt b\u00e4ttre st\u00f6d i sitt boende\u201d, s\u00e4ger Bj\u00f6rn, \u201dmen vi vet inte hur det ska g\u00e5 till.\u201d Bj\u00f6rn beskriver det som att mannen ofta tar kontakt med dem som inte k\u00e4nner honom s\u00e5 v\u00e4l. De som kommer nya, p\u00e5 bes\u00f6k eller som nya hyresg\u00e4ster. D\u00e4r verkar han inte vara r\u00e4dd f\u00f6r att tr\u00e4nga sig p\u00e5, utan att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6ljderna av sitt agerande. Han blir som uppslukad av att han nu har en chans att f\u00e5 en \u00e5h\u00f6rare.  <\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 fick Stina chansen att ber\u00e4tta lite om hur hon upplevt kontakten med grannen, utan att f\u00f6r den skull ber\u00e4tta allt. Hon ville trots allt inte utl\u00e4mna sin granne f\u00f6r mycket, om hon inte beh\u00f6vde. Nu n\u00e4r hon f\u00f6rstod att andra ocks\u00e5 reagerat och agerat f\u00f6r mannens b\u00e4sta, k\u00e4nde Stina sig starkare i sitt beslut att s\u00e4tta gr\u00e4nser utan att f\u00f6r den skull leva i r\u00e4dsla f\u00f6r grannen. \u00c5ter hade hon f\u00e5tt bekr\u00e4ftat att det har stor betydelse att f\u00e5 dela livet med andra m\u00e4nniskor. R\u00e4tt m\u00e4nniskor. M\u00e4nniskor som kan vara ens medvandrare p\u00e5 den h\u00e4r jorden. <\/p>\n\n\n\n

Nu passade Stina p\u00e5 att tacka Bj\u00f6rn f\u00f6r skivan hon f\u00e5tt. Ber\u00e4ttade inte att hon trott det var n\u00e5got ot\u00e4ckt grannen sl\u00e4ngt in, utan sa bara att hon blivit f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att hon inte sett n\u00e5gon avs\u00e4ndare p\u00e5 kuvertet. S\u00e5 sm\u00e5ningom hade ett visitkort trillat ur, men nu f\u00f6rst\u00e5r hon att det varit n\u00e5gon annan som var den egentliga avs\u00e4ndaren. Det var som om Bj\u00f6rn f\u00f6rstod hennes dilemma. Stina ville vara tacksam f\u00f6r g\u00e5van men det k\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 lite olustigt att hon inte visste vem som gett henne den. Det var ju inte Bj\u00f6rn som l\u00e4mnat skivan. Bj\u00f6rn tittade p\u00e5 Stina en stund och sa sen: \u201dJa, jag vet inte hur jag ska s\u00e4ga, men en v\u00e4n till mig har varit bekymrad \u00f6ver dig ett tag. Han har ber\u00e4ttat en del om st\u00f6k och oljud fr\u00e5n din granne, men jag visste f\u00f6rst\u00e5s inte d\u00e5 vem det g\u00e4llde. Av det jag h\u00f6rt f\u00f6rst\u00e5r jag att det inte \u00e4r l\u00e4tt med en s\u00e5dan granne. Roligt att du uppskattade skivan. Jag ska be min v\u00e4n presentera sig f\u00f6r dig n\u00e5gon g\u00e5ng. Det borde han f\u00f6rst\u00e5s ha gjort.\u201d <\/p>\n\n\n\n

Bj\u00f6rn tittade pl\u00f6tsligt p\u00e5 klockan och utbrast: \u201dOj d\u00e5\u201d, \u201djag gl\u00f6mde bort mig. Tiden gick fort och det var s\u00e5 intressant att prata med dig. Min hund har v\u00e4ntat l\u00e4nge p\u00e5 att jag skulle komma hem och g\u00e5 en runda med henne. Du f\u00e5r urs\u00e4kta mig men jag m\u00e5ste cykla hem till Lisa nu. Ja Lisa, det \u00e4r hunden allts\u00e5. F\u00f6rresten, du har ju mitt visitkort s\u00e5 du kan v\u00e4l ringa n\u00e5gon dag s\u00e5 kan vi m\u00f6tas i parken.\u201d Stina vinkade och l\u00e5ste sen sin cykel. N\u00e4r hon tittade upp i grannens f\u00f6nster s\u00e5g hon grannen st\u00e5 och titta ut. Stina h\u00f6jde handen och vinkade. Nu hade hon f\u00e5tt veta lite om andras erfarenheter av honom. T\u00e4nkte att det s\u00e4kert skulle hj\u00e4lpa henne i deras kontakt med varandra. Hon k\u00e4nde sig inte s\u00e5 pl\u00e5gad l\u00e4ngre n\u00e4r hon t\u00e4nkte p\u00e5 att de skulle m\u00f6tas.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina kom upp vid sin trappavsats, s\u00e5g hon grannens d\u00f6rr st\u00e5 p\u00e5 gl\u00e4nt. D\u00e5 gick hon fram till d\u00f6rren och ropade grannens namn. N\u00e4r han tittade ut s\u00e5g han fr\u00e5gande p\u00e5 henne, men hon sa bara att hon sett honom i f\u00f6nstret och undrade om han hunnit vara ute i det fina v\u00e4dret idag. \u201dNej\u201d, sa han dr\u00f6jande, \u201dvad skulle jag g\u00f6ra ute?\u201d Stina brydde sig inte om fr\u00e5gan utan sa bara att det \u00e4r fint att sitta i parken. T\u00e4nkte tyst f\u00f6r sig sj\u00e4lv att hon kunde g\u00e5 tillbaka med sin bok om hon hade lust efter att hon \u00e4tit, men delade inte tanken med grannen utan \u00f6nskade honom bara en fin dag. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Stina v\u00e4nt sig om h\u00f6rde hon grannen s\u00e4ga: \u201dJag s\u00e5g att du pratade med den d\u00e4r musikern. K\u00e4nner ni varandra?\u201d \u201dNej, det tror jag inte\u201d, sa Stina, \u201dmen han s\u00e5g bekant ut. Vi st\u00f6tte bara p\u00e5 varandra vid cykelst\u00e4llet och v\u00e4xlade n\u00e5gra ord\u201d. \u201dHan \u00e4r en s\u00e5n d\u00e4r k\u00e4ndis\u201d, sa grannen, \u201dmen han h\u00e4lsar i alla fall\u201d. Stina reagerade p\u00e5 att det nog var det f\u00f6rsta positiva hon h\u00f6rt fr\u00e5n grannen n\u00e5gon g\u00e5ng och log f\u00f6r sig sj\u00e4lv. S\u00e5 gick hon in till sig och gjorde i ordning en sallad. D\u00e5 kunde hon lika g\u00e4rna ta med mat och bok och g\u00e5 tillbaka till parken, t\u00e4nkte hon, och gjorde det. <\/p>\n\n\n\n

Stina k\u00e4nde sig tr\u00f6tt men glad n\u00e4r hon satt d\u00e4r och l\u00e4ste. Solen hade redan dalat lite bakom tr\u00e4den s\u00e5 det blev ingen l\u00e5ng stund i parken. N\u00e4r hon plockade ihop sina saker och skulle g\u00e5, s\u00e5g hon en yngre man med en hund i koppel n\u00e4rma sig. \u201d\u00c4r det inte en storpudel?\u201d sa hon och stannade till n\u00e4r de kom n\u00e4rmare. Hunden stannade ocks\u00e5 till och tittade upp p\u00e5 Stina. Hon str\u00e4cker fram handen och hunden nosar nyfiket p\u00e5 henne. Det \u00e4r samma hund som sprang fram till henne i morse, f\u00f6rst\u00e5r Stina. Den som hon tycker liknar hennes arbetskamrats hund. \u201dJod\u00e5\u201d, svarade han. \u201dDu har koll p\u00e5 hundar, du. Har du sj\u00e4lv hund?\u201d, fr\u00e5gade han, men stannade upp mitt i fr\u00e5gan och sa: \u201dDet \u00e4r ju du, Stina, som bor i mitt hus! Jag ber om urs\u00e4kt att jag inte h\u00e4lsat tidigare. Det \u00e4r som om vi j\u00e4mt g\u00e5r om varandra. Jag har sett dig flera g\u00e5nger men alltid kommer det n\u00e5got i v\u00e4gen, verkar det som. Ja inte har du hund, det hade jag f\u00f6rst\u00e5s lagt m\u00e4rke till i s\u00e5 fall\u201d, forts\u00e4tter han och str\u00e4cker fram handen: \u201dJag heter Sten\u201d, och bor i B-trappan. \u201dMin hund h\u00e4r heter Stellan. Ofta m\u00f6ter vi en annan storpudel i parken. Bj\u00f6rn och jag \u00e4r goda v\u00e4nner sedan l\u00e4nge och v\u00e5ra pudlar k\u00e4nner ocks\u00e5 varandra v\u00e4l. Jag vet att klockan \u00e4r mycket nu men jag skulle g\u00e4rna vilja v\u00e4xla n\u00e5gra ord med dig om hur du har det med grannen som bor n\u00e4rmast dig. Kan vi m\u00f6tas h\u00e4r i parken i morgon kv\u00e4ll?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dI morgon kv\u00e4ll \u00e4r jag upptagen\u201d, s\u00e4ger Stina och t\u00e4nker p\u00e5 att det \u00e4r soppkv\u00e4ll i kyrkan som hon inte vill missa, \u201dmen p\u00e5 torsdagskv\u00e4ll skulle det passa mig. Funkar det f\u00f6r dig?\u201d, fr\u00e5gar Stina. \u201dJa, men inte f\u00f6rr\u00e4n halv \u00e5tta d\u00e5\u201d, s\u00e4ger Sten. \u201dJag har best\u00e4mt mig f\u00f6r att cykla en runda efter jobbet d\u00e5 och vill inte \u00e4ndra p\u00e5 planerna om jag inte m\u00e5ste. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att det inte blir av det d\u00e4r man planerar\u201d, l\u00e4gger han till. De best\u00e4mmer att ses i parken p\u00e5 torsdag halv \u00e5tta. Inget annat \u00e4r best\u00e4mt \u00e4n ett samtal, t\u00e4nker Stina, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got fint att se fram emot, k\u00e4nns det som. \u201dHoppas det \u00e4r lika fint v\u00e4der d\u00e5\u201d, l\u00e4gger hon till innan hon g\u00e5r hem\u00e5t med sin v\u00e4ska. Det k\u00e4ndes sk\u00f6nt att f\u00e5 komma in i v\u00e4rmen hemma och Stina gjorde sig snabbt i ordning f\u00f6r att g\u00e5 till s\u00e4ngs. Det hade blivit m\u00e5nga m\u00f6ten den h\u00e4r dagen och hon somnade snabbt. Vaknade till vid midnatt och gick p\u00e5 toaletten. Svagt h\u00f6rde hon den d\u00e4r visslingen n\u00e4r hon gick och la sig igen. <\/p>\n\n\n\n

Det blev en fin kv\u00e4ll i kyrkan med soppa, gemenskap och andakt. Det inbj\u00f6ds till att vara med p\u00e5 en Alphakurs som skulle starta om ett par veckor och Stina sa att hon skulle fundera p\u00e5 det. N\u00e4r det senare inbj\u00f6ds till f\u00f6rb\u00f6n tog Stina mod till sig och f\u00f6ljde med in i kyrksalen. Hon n\u00e4mnde kort om att hon g\u00e4rna ville att pr\u00e4sten skulle be f\u00f6r henne och hennes relation till en av hennes grannar, och pr\u00e4sten fr\u00e5gade inte mer. De satt tysta en stund och sedan bad pr\u00e4sten en kort b\u00f6n om vishet, om frid och om att Stinas hem skulle f\u00e5 vara en k\u00e4lla till gl\u00e4dje, b\u00e5de f\u00f6r henne sj\u00e4lv och andra. Det k\u00e4ndes v\u00e4ldigt sk\u00f6nt att f\u00e5 vara innesluten i n\u00e5gons f\u00f6rb\u00f6n p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta kv\u00e4ll dr\u00f6jde Stina sig kvar p\u00e5 jobbet lite l\u00e4ngre. Hon hade best\u00e4mt med Eva att \u00e4ta en hamburgare vid torget som kv\u00e4llsmat innan de cyklade hem. Eva visste att Stina hade best\u00e4mt ett m\u00f6te med n\u00e5gon som k\u00e4nde till hennes granne lite b\u00e4ttre, och hon verkade glad \u00f6ver att Stina inte var ensam med sina tankar och erfarenheter l\u00e4ngre. Stina hade p\u00e5mint Eva om hur viktigt det d\u00e4r samtalet med henne varit vid deras utflykt och fortfarande var det m\u00f6tet som en grundplatta f\u00f6r deras v\u00e4nskap. De hade v\u00e5gat det \u00e4rliga m\u00f6tet med varandra och det berikade fortfarande deras gemenskap. N\u00e4r de stod d\u00e4r p\u00e5 torget med sina hamburgare ber\u00e4ttade Stina om inbjudan hon f\u00e5tt till Alphakursen i kyrkan. Eva hade h\u00f6rt talas om s\u00e5dana kurser, sa hon, men hon hade aldrig g\u00e5tt n\u00e5gon. Stina passade p\u00e5 att fr\u00e5ga om Eva hade lust att f\u00f6lja med henne och hon lovade t\u00e4nka p\u00e5 det, \u201ds\u00e5 kunde vi prata om det lite l\u00e4ngre fram\u201d, tillade Eva.  <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll ser Stina hur Sten och Stellan leker med en boll, n\u00e4r hon parkerar cykeln vid huset. L\u00e4ngre bort verkade det som om Bj\u00f6rn och hans hund n\u00e4rmade sig. Bj\u00f6rn sl\u00e4ppte l\u00f6s sin hund och den sprang glatt fram till Stellan. Snart lekte alla tillsammans med en boll de kastade och som hundarna h\u00e4mtade. Stina gick n\u00e4rmare och b\u00e5de Sten och Bj\u00f6rn vinkade \u00e5t henne. Bj\u00f6rn kom f\u00f6rst fram och h\u00e4lsade. Sa att han g\u00e4rna ville bjuda henne p\u00e5 en konsert han skulle vara med och h\u00e5lla om ett par veckor. \u201dJa, om du \u00e4r intresserad av musik f\u00f6rst\u00e5s\u201d, tillade han. \u201dVad spelar du?\u201d, fr\u00e5gade Stina. \u201dJa lite av varje,\u201d sa Bj\u00f6rn, \u201dmen mest \u00e4r det piano\u201d. \u201dDet \u00e4r l\u00e4ttare att leda en k\u00f6r n\u00e4r man spelar piano, men om jag ska h\u00e5lla en egen konsert spelar jag g\u00e4rna gitarr till mina s\u00e5nger.\u201d Stina tackade f\u00f6r inbjudan och sa att hon g\u00e4rna kommer. Nu kom Sten fram med b\u00e5de Stellan och Lisa i s\u00e4llskap. Fortfarande var det inte fler hundar och m\u00e4nniskor i parken, men ett s\u00e4llskap n\u00e4rmade sig och Bj\u00f6rn ropade hundarna till sig och satte p\u00e5 kopplen. Stina h\u00f6rde honom vissla till n\u00e4r han ville n\u00e5 Lisa. Hon k\u00e4nde igen tonen, melodislingan, men sa inget. \u201dJag g\u00e5r en sv\u00e4ng\u201d, sa Bj\u00f6rn och v\u00e4nde sig till Sten men fick inget svar. \u201dJag kommer tillbaka hit sen\u201d, sa Bj\u00f6rn och tittade p\u00e5 Stina. \u201dTa den tid ni beh\u00f6ver f\u00f6r att prata. Jag roar mig med hundarna s\u00e5 l\u00e4nge.\u201d Stina s\u00e5g Bj\u00f6rn kasta iv\u00e4g bollen och f\u00f6rstod att han gl\u00f6mt att hundarna var kopplade. Det s\u00e5g roligt ut n\u00e4r de fl\u00f6g iv\u00e4g som i en h\u00f6g, och Stina skrattade. Det l\u00e4ttade upp gemenskapen lite. Sten och hon k\u00e4nde ju inte varandra alls och skulle nu prata om n\u00e5got personligt. <\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv visste Stina inte hur hon skulle b\u00f6rja, men eftersom Sten inte sa n\u00e5got b\u00f6rjade hon med att fr\u00e5ga: \u201dHur vet du vem jag \u00e4r? Du verkar veta en del om hur jag har det men vad jag kan minnas har vi aldrig m\u00f6tts.\u201d Sten verkade bli \u00f6verrumplad, men svarade lugnt: \u201dJag har varit engagerad i husets aktiviteter sedan Bj\u00f6rn och hans fru Eva bodde h\u00e4r. De betydde v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r mig n\u00e4r jag kom ny till stan. Vi l\u00e4rde k\u00e4nna varandra genom att vi gick en Alphakurs i en kyrka. F\u00f6rst d\u00e5 f\u00f6rstod vi att vi bodde i samma hus och sedan blev det mer och mer att vi umgicks. Jag gillar att sjunga och de spelade och sj\u00f6ng b\u00e5da tv\u00e5. Vi har delat mycket med varandra under \u00e5ren och jag saknar ocks\u00e5 Eva, Bj\u00f6rns fru, som var en s\u00e5 omt\u00e4nksam person. Det blev v\u00e4ldigt tomt n\u00e4r hon dog. Hon var s\u00e5 duktig p\u00e5 att m\u00f6ta m\u00e4nniskor och hj\u00e4lpte m\u00e5nga med olika saker. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en viktig del i ett hus att man kan hantera olika relationer. Alla t\u00e4nker v\u00e4l inte p\u00e5 det, men det kan vara och bli viktiga relationer i ens liv som man f\u00e5r genom att bo i samma hus. Det \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att veta hur man ska leva tillsammans som hyresg\u00e4ster. N\u00e5gra tycker att man vill sk\u00f6ta sig sj\u00e4lv medan andra har behov av mer gemenskap. Vi var ett bra team tillsammans. Bj\u00f6rn, Eva, jag och ett par andra som bodde h\u00e4r d\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Men nu till det som var anledningen till att vi skulle m\u00f6tas ikv\u00e4ll\u201d, sa Sten och log lite. Det k\u00e4ndes tryggt. Sten sa: \u201dFlera g\u00e5nger har jag sett hur du blivit stoppad av grannen h\u00e4r ute p\u00e5 g\u00e5rden, men inte velat ingripa eller l\u00e4gga mig i. Jag vet ju inte hur v\u00e4l ni k\u00e4nner varandra. Det har ibland verkat som om du trivdes med samtalen, med gemenskapen. Men s\u00e5 var det en g\u00e5ng jag hade \u00e4rende till Per p\u00e5 v\u00e5ning fyra och tog trapporna ist\u00e4llet f\u00f6r hissen. D\u00e5 uppt\u00e4ckte jag att grannen stod och ringde intensivt p\u00e5 din d\u00f6rr och betedde sig mycket konstigt. Det har vi varit med om n\u00e5gra g\u00e5nger under \u00e5ren, men oron brukar fort l\u00e4gga sig n\u00e4r vi pratat en stund. Han verkade inte reagera n\u00e4r jag tilltalade honom utan var inne i sin egen v\u00e4rld, liksom. Till slut konfronterade jag mannen med att jag kommer att ringa Polisen om det inte blev ett slut p\u00e5 st\u00f6ket d\u00e4r i trapphuset. N\u00e4r mannen gick in till sig, gick jag iv\u00e4g.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Sten ber\u00e4ttade vidare om hur han varit os\u00e4ker p\u00e5 vad han skulle g\u00f6ra och om han skulle g\u00f6ra n\u00e5got, eftersom Stina inte verkade vilja prata med n\u00e5gon om det som h\u00e4nt. I alla fall s\u00e5 som han uppfattade det. Stina f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rklara hur hon k\u00e4nt sig anonym inf\u00f6r de andra grannarna och n\u00e4r hon b\u00f6rjade k\u00e4nna av olusten i gemenskapen med grannen visste hon inte vad hon skulle g\u00f6ra med den. Sten sa att han trott att andra hyresg\u00e4ster bjudit hem Stina, s\u00e5 som man gjorde n\u00e4r Bj\u00f6rn och Eva bodde i trappan, men beklagade att hon f\u00e5tt st\u00e5 ensam med problemen. I alla fall hade Sten k\u00e4nt att han ville g\u00f6ra n\u00e5gonting f\u00f6r att visa att det fanns v\u00e4nskap hos grannarna, om Stina ville ta mer kontakt. Det var i alla fall vad han t\u00e4nkt med g\u00e5van han sl\u00e4ppt ned i hennes brevinkast f\u00f6r n\u00e5gon vecka sen. Nu efter\u00e5t f\u00f6rst\u00e5r han att det var dumt att han inte hade ringt p\u00e5 och sagt som det var. \u201dDet blev ju dumt det h\u00e4r\u201d, sa han, \u201d\u00e4ven om jag hade en god tanke med g\u00e5van. F\u00f6rl\u00e5t Stina! Jag \u00e4r inte s\u00e5 duktig p\u00e5 kommunikation som jag tror ibland\u201d, mumlade han. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r de ber\u00e4ttat om b\u00e5das erfarenheter av grannen, ber\u00e4ttade Sten att han arbetade inom Psykiatrin. \u201dVi f\u00f6rs\u00f6ker hj\u00e4lpas \u00e5t h\u00e4r i huset\u201d, sa han, \u201ds\u00e5 att grannen ska f\u00e5 den hj\u00e4lp han beh\u00f6ver, n\u00e4r han beh\u00f6ver den, om du f\u00f6rst\u00e5r\u201d. Stina nickade bara. Hade ingen lust att ber\u00e4tta om sina erfarenheter av Psykiatrin. Den inneh\u00f6ll bara tabletter som behandling. Inga samtal. Inga relationer. Kanske Sten kunde l\u00e4ra fler att f\u00f6rst\u00e5 hur grannen kunde f\u00e5 b\u00e4sta hj\u00e4lp. Den tanken gjorde Stina hoppfull inf\u00f6r framtiden i huset. <\/p>\n\n\n\n

Nu kom Bj\u00f6rn fram med hundarna i sl\u00e4pt\u00e5g. Han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om andra av Stinas grannar. Grannar som betytt mycket f\u00f6r honom och hans fru tidigare, och som han fortfarande har kontakt med p\u00e5 olika s\u00e4tt. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fick hon en ing\u00e5ng till att f\u00f6rst\u00e5 och hoppas p\u00e5, att fler s\u00e4kert ville ha kontakt \u00e4n hon uppfattat det som. Det var v\u00e4l bara s\u00e5 att man hade fullt upp med sitt och inte t\u00e4nkte p\u00e5 att hon l\u00e4ngtat efter s\u00e4llskap. N\u00e4r de stod d\u00e4r kom en ung tjej f\u00f6rbi. Hon stannade till och h\u00e4lsade. Det visade sig att tjejen, som hette Anne, bodde i Stinas trappuppg\u00e5ng. Hon inbj\u00f6d henne till en fest p\u00e5 l\u00f6rdagen och det visade sig att b\u00e5de Bj\u00f6rn och Sten redan var bjudna. Det skulle bli mycket musik, sa Anne och tittade p\u00e5 Bj\u00f6rn och Sten. \u201dDet brukar bli s\u00e5 i deras s\u00e4llskap\u201d, sa Anne och log. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 festen fick Stina l\u00e4ra k\u00e4nna fler i b\u00e5de sitt eget hus och de andra runt omkring. Det verkade vara m\u00e5nga som k\u00e4nde varandra v\u00e4l och nu var hon helt pl\u00f6tsligt omgiven av flera grannar som var nyfikna p\u00e5 vem hon var. \u00c4ven om hon k\u00e4nde sig lite obekv\u00e4m f\u00f6rs\u00f6kte Stina g\u00f6ra s\u00e5 gott intryck hon kunde. T\u00e4nkte p\u00e5 det d\u00e4r hon ofta t\u00e4nkt p\u00e5 i sociala sammanhang. \u201dJag har tv\u00e5 \u00f6ron och en mun. Det \u00e4r viktigt att lyssna men ocks\u00e5 att v\u00e5ga s\u00e4ga sin mening ibland.\u201d Det k\u00e4ndes gott att f\u00e5 vara med i den varma gemenskapen. Inte minst att f\u00e5 vara med och sjunga igen. Bj\u00f6rn satte sig vid pianot flera g\u00e5nger under kv\u00e4llen. Stina k\u00e4nde inte igen alla l\u00e5tar men sj\u00f6ng med d\u00e4r hon kunde. S\u00e5g sig omkring och ins\u00e5g att det var mer \u00e4n hon som gillade att sjunga.  <\/p>\n\n\n\n

Nu s\u00e5g Stina verkligen fram emot den d\u00e4r konserten Bj\u00f6rn hade bjudit henne till. Hon b\u00f6rjade k\u00e4nna sig trygg i v\u00e4nskapen ocks\u00e5 med honom och Sten. Nu kunde hon g\u00e5 ut i parken n\u00e4r de rastade sina hundar. Bara f\u00f6r att sitta och titta p\u00e5 dem n\u00e4r de lekte med hundarna eller g\u00e5 fram och v\u00e4xla n\u00e5gra ord med dem. Sten och Anne skulle ocks\u00e5 vara med p\u00e5 konserten, visade det sig. Han var med i k\u00f6ren och Anne spelade fiol. Det var kanske fler fr\u00e5n huset som skulle delta, t\u00e4nkte Stina. Hon fick en inbjudan till konserten p\u00e5 SMS och letade sedan upp arrangemanget p\u00e5 n\u00e4tet. D\u00e5 f\u00f6rstod hon att grannens kommentar om att Bj\u00f6rn var en k\u00e4ndis, inte var helt fel. Han var involverad i m\u00e5nga olika sammanhang med musik. Den konsert hon blivit inbjuden till inneh\u00f6ll b\u00e5de k\u00f6rs\u00e5ng, solos\u00e5ng och inbj\u00f6d till alls\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Stina ber\u00e4ttade om konserten p\u00e5 jobbet och d\u00e5 var det flera d\u00e4r som hade t\u00e4nkt g\u00e5. Ja n\u00e5gra hade redan k\u00f6pt biljetter. Ocks\u00e5 Eva kom fram och fr\u00e5gade vad de pratade om. Efter det gick hon in p\u00e5 n\u00e4tet och bokade en biljett p\u00e5 samma konsert. S\u00e5 Eva och Stina kunde ta s\u00e4llskap dit med flera p\u00e5 arbetet om de ville. <\/p>\n\n\n\n

En g\u00e5ng n\u00e4r Stina stod d\u00e4r i parken med Bj\u00f6rn, Sten och hundarna, b\u00f6rjade de av n\u00e5gon anledning prata om kyrkan Stina g\u00e5r till. De fr\u00e5gade om hon trivdes och hon ber\u00e4ttade om hur hon l\u00e4rt k\u00e4nna flera d\u00e4r, men ocks\u00e5 om att hon anm\u00e4lt mig till Alpha, en grundkurs i kristen tro. De nickade och tittade p\u00e5 varandra. Det visade sig att de hade anm\u00e4lt sig till att laga mat \u00e5t Alpha-gruppen tv\u00e5 g\u00e5nger den h\u00e4r terminen, men \u00e4ven undervisa vid ett tillf\u00e4lle. Musiken gjorde att de ofta reste p\u00e5 helgerna, men f\u00f6rs\u00f6kte i alla fall vara med p\u00e5 gudstj\u00e4nst hemma n\u00e4r det fanns m\u00f6jlighet till det. <\/p>\n\n\n\n

Det var fullsatt p\u00e5 konserten. \u201dSk\u00f6nt att vi hade bokat biljetter s\u00e5 man visste att man fick sittplats\u201d, t\u00e4nker Stina. Eva och Stina hade best\u00e4mt tr\u00e4ff med n\u00e5gra fr\u00e5n arbetet utanf\u00f6r lokalen, men det var sv\u00e5rt att se dem i folkm\u00e4ngden. Eftersom de inte hade platser bredvid varandra best\u00e4mde de sig till slut f\u00f6r att g\u00e5 in och leta upp sina platser. De s\u00e5g ocks\u00e5 n\u00e5gra av sina arbetskamrater g\u00e5 omkring och leta. S\u00e5 gick programmet ig\u00e5ng och sedan gick allt i ett. Det var en h\u00e4rlig st\u00e4mning. Bj\u00f6rn ledde det mesta men hade inbjudit en pr\u00e4st att h\u00e5lla en kort andakt kring \u201dHerren \u00e4r min herde\u201d n\u00e5gonstans i mitten av programmet. Det blev en s\u00e5dan stilla stund och bilderna av Jesus som g\u00e5r omkring och letar efter alla som inte vet vem han \u00e4r blev s\u00e5 tydlig f\u00f6r Stina. \u201dMitt liv \u00e4r v\u00e4rdefullt i Guds \u00f6gon och det har han visat p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt\u201d, t\u00e4nkte Stina. <\/p>\n\n\n\n

Efter konserten var det m\u00e5nga som gick fram f\u00f6r att prata med dem som medverkat. Det verkade vara fler som k\u00f6ade f\u00f6r att g\u00e5 fram\u00e5t i lokalen \u00e4n mot g\u00e5ngarna som ledde ut. Stina tittade upp mot dem hon k\u00e4nde p\u00e5 estraden men alla var upptagna i samtal. Hon och Eva drog sig bort mot utg\u00e5ngen. Helt pl\u00f6tsligt stod Bj\u00f6rn d\u00e4r framf\u00f6r dem. Han str\u00e4ckte fram handen mot Eva och presenterade sig. S\u00e5 v\u00e4nde han sig till Stina och fr\u00e5gade hur hon hade det med grannen. Hon blev lite \u00f6verrumplad av fr\u00e5gan och troligen avl\u00e4ste han i hennes ansikte att hon inte ville prata om det nu. \u00c4nd\u00e5 hade hon ber\u00e4ttat att Eva visste det mesta. Stina k\u00e4nde att hon fortfarande var sk\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4llde det \u00e4mnet. D\u00e4rf\u00f6r var hon tacksam n\u00e4r Bj\u00f6rn sl\u00e4ppte \u00e4mnet direkt och ist\u00e4llet med l\u00e4tthet sa: \u201dVi tar det en annan g\u00e5ng, Stina, det var roligt att ni kom till konserten! Vi ses hemma i parken n\u00e5gon dag!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det var sk\u00f6nt att cykla hem genom stan den sena kv\u00e4llen. Eva och Stina hade en v\u00e4nskap som kunde vara lika bra i tystnad som i samtal. De nj\u00f6t av att bara njuta av naturen och milj\u00f6erna. Stina k\u00e4nde sin tacksamhet \u00f6ver att livet inneh\u00f6ll s\u00e5 mycket gl\u00e4dje, fast\u00e4n en del fortfarande var sv\u00e5rt. Helt pl\u00f6tsligt b\u00f6rjade Stina sjunga en av s\u00e5ngerna de varit med om att sjunga i under alls\u00e5ngen p\u00e5 kv\u00e4llen. Eva st\u00e4mde snart in i s\u00e5ngen och s\u00e5 n\u00e4rmade de sig hennes bostadsomr\u00e5de. \u201dVad fint att vi fick den h\u00e4r kv\u00e4llen tillsammans\u201d, sa Eva och Stina n\u00e4stan i munnen p\u00e5 varandra. \u201dJa\u201d, fortsatte Eva, \u201djag anm\u00e4lde mig till den d\u00e4r Alphakursen som du ber\u00e4ttade om. Det k\u00e4nns lite ovant och pirrigt men s\u00e5 t\u00e4nkte jag p\u00e5 v\u00e5ra samtal. De har betytt s\u00e5 mycket f\u00f6r mig och jag vill g\u00e4rna pr\u00f6va p\u00e5 att samtala omkring kristen tro. Kanske jag l\u00e4r mig f\u00f6rst\u00e5 lite mer om livets v\u00e4rde och annat som kan vara bra att ha med sig som kunskap i livet.\u201d Stina kunde bara s\u00e4ga: \u201dVad glad jag blir! Det ser jag ocks\u00e5 fram emot.\u201d S\u00e5 gav de varandra en kram och Stina cyklade vidare.  <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra dagar senare stannade Stina vid parken p\u00e5 v\u00e4gen hem. Hon hade sett Bj\u00f6rn och hans hund p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll. Det dr\u00f6jde ett tag innan de uppt\u00e4ckte henne, men snart kom Lisa fram och nosade p\u00e5 Stinas hand. Stina fick klappa henne och tittade upp p\u00e5 Bj\u00f6rn och log. Hon hade t\u00e4nkt en del p\u00e5 varf\u00f6r han k\u00e4ndes bekant. Det var kanske s\u00e5 att Bj\u00f6rn hade varit och bes\u00f6kt kyrkan hemma n\u00e4r de haft en \u00f6vningshelg med k\u00f6ren. Eller s\u00e5 var det helt enkelt s\u00e5 att hon sett annonser om olika konserter d\u00e4r han var med. Det hade inte blivit av att g\u00e5 p\u00e5 n\u00e5gon av konserterna \u00e4ven om hon k\u00e4nt lust, eftersom hon inte k\u00e4nde n\u00e5gon hon kunde g\u00e5 tillsammans med. Visst hade hon kunnat g\u00e5 ensam, men det tog verkligen emot att g\u00f6ra det, t\u00e4nkte Stina och undrade egentligen varf\u00f6r. \u201dDet \u00e4r nog n\u00e5got jag borde \u00f6va p\u00e5\u201d, best\u00e4mde hon sig f\u00f6r d\u00e4r och d\u00e5.  <\/p>\n\n\n\n

Stina tackade f\u00f6r senast och sa att hon inte velat f\u00f6rst\u00f6ra den fina kv\u00e4llen med att prata om bekymmer. \u201dJag f\u00f6rstod det\u201d, sa Bj\u00f6rn. \u201dF\u00f6rl\u00e5t att jag inte t\u00e4nkte mig f\u00f6r, men det kom spontant och s\u00e5 hade du Eva med dig. Men vi kan ta svaret nu om du vill?\u201d. \u201dVisst!\u201d, svarade Stina. \u201dDet \u00e4r ok. Det betydde v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r mig att f\u00e5 dela erfarenheterna och tankarna med andra. Nu k\u00e4nner jag mig st\u00e4rkt och inte alls lika fr\u00e4mmande f\u00f6r hur jag ska m\u00f6ta grannen. S\u00e5, tack f\u00f6r hj\u00e4lpen!\u201d Bj\u00f6rn log bara och sa: \u201dTack och tack. Jag tycker du \u00e4r modig som inte bara v\u00e4nde bort blicken eller st\u00e4ngde \u00f6ronen. Du f\u00f6rs\u00f6kte vara grannens v\u00e4n och det var imponerande med ditt t\u00e5lamod. Vi l\u00e4r oss alla n\u00e5got varje dag, om vi vill, tror jag.\u201d Sen blev det tyst en l\u00e5ng stund. Man skulle kunna h\u00f6ra en knappn\u00e5l falla. <\/p>\n\n\n\n

Sen kom ett tveksamt ljud. Och efter det,  en stilla vissling. Och Bj\u00f6rn sa: \u201dOm du h\u00f6r n\u00e5gon vissla klockan tolv, s\u00e5 \u00e4r det jag. Det g\u00f6r jag som en p\u00e5minnelse f\u00f6r alla som vill \u2013 du \u00e4r inte ensam.\u201d Det d\u00e4r det v\u00e4rmde Stinas hj\u00e4rta. Hon k\u00e4nde att hennes hj\u00e4rta hade hittat hem. \u201dJag \u00e4r inte ensam\u201d, s\u00e4ger hon. Gud hade \u00e5ter visat vem Han \u00e4r, t\u00e4nkte hon. Det fanns mycket v\u00e4nskap omkring Stina. Det har hon nu uppt\u00e4ckt. \u201dGuds k\u00e4rleksg\u00e5vor vill jag leva i och av\u201d, t\u00e4nker hon.   <\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 den h\u00e4r dagen fick ett gott slut, t\u00e4nker Stina, n\u00e4r hon tar hissen upp. En Bibelvers d\u00f6k upp i hennes tankar: \u201dSkapa i mig Gud ett rent hj\u00e4rta, och ge mig p\u00e5 nytt en frimodig ande\u201d. N\u00e4r hon lagt sig best\u00e4mde hon sig f\u00f6r att s\u00e4tta klockan p\u00e5 ringning till fem i tolv. Stina ville inte missa den d\u00e4r visslingen. P\u00e5minnelsen som f\u00f6ljde den gjorde s\u00e5 gott i hj\u00e4rtat! \u201dDu \u00e4r inte ensam!\u201d<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4stips; en b\u00f6n:<\/p>\n\n\n\n

Psaltarpsalm 51:12<\/p>\n\n\n\n

\u201dSkapa i mig, Gud, ett rent hj\u00e4rta
och ge mig p\u00e5 nytt en frimodig ande.\u201d<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vem visslar klockan tolv? Hon v\u00e4ntar i m\u00f6rkret. Har sv\u00e5rt att koppla av ikv\u00e4ll, innan hon h\u00f6r ljudet av en stilla vissling. Den som inte k\u00e4nner till hemligheten tror nog bara att det handlar om en av grannarna som saknar sin katt. N\u00e5gon som hoppas den fyrbente v\u00e4nnen ska komma in innan de l\u00e5ser om […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"ber-ttelser","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48,"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20\/revisions\/48"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hanners.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}